- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
224

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Make och maka (Evald Ljunggren)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den konservatism beträffande språkformen, som utmärkt våra
katkesbearbetare — på orden ande och vilja tillämpas
forn-böjningen ännu i den till 1878 gällande Lindblomska
katke-sen —, är det icke underligt, att maka lämnats orubbadt
såväl här som i förklaringen till fjärde bönen (där det
insatts af Svebilius i st. f. de äldre katkesernas hustru
förmodligen af samma skäl, som föranledt Resen att på
motsvarande ställe i sin katkes efter hustru tillfoga (eller
husbonde)), då det på båda dessa ställen har funktion såsom
objekt.. Då nu genom katkesen formen maka under tre
århundraden inpräntats hos så godt som hvarje svensk, kan det
inte väcka förvåning, att den lyckats bibehålla sig och vunnit
spridning i tal och i litteratur[1]. Det kan jämväl sättas
i fråga, huruvida icke katkesen haft inflytande äfven på
ordets betydelse. Fixerandet af formen maka för bemärkelsen
conjux kan vara att tillskrifva katkesen, och samma lilla
bok har möjligen också påverkat utvecklingen af bet. "hustru"
hos detta ord. Numera gäller bland den stora allmänheten,
åtminstone så vidt jag kunnat inhämta, maka i förklaringen
till sjätte budet såsom synonymt med "hustru", detta
naturligtvis beroende på vårt språkbruk i öfrigt, men äfven för
en äldre tid, då ordet ännu hade den vidare bet. af conjux,
torde det på ifrågavarande ställe uppfattats såsom afseende i
främsta rummet den kvinnliga äkta hälften. Denna
förmodan, som stöder sig på katkesens allmänna hållning att
vara riktad till mannen — jfr särsk. 10:de budet o. 4:de
bönen — finner jag i någon mån bekräftad af förhållandet i


[1] Äfven ordet nästa har troligen katkesen (samt de jussiva bibelspåk
som bjuda oss att älska vår nästa såsom oss sjelfva) att tacka för, att det
fortlefver i oblik kasusform (jfr not 1 s. 223; den i 1572 års katkes härskande
gen. nästes utbyttes sedermera mot nästas; gen. på -as är i Bib. 1541 regel
i detta ord, medan däremot i NT 1526 gen. på -es är något vanligare än på
-as. (Till kompletterande af Tegnérs uppgifter om detta ords genus må
nämnas, att det ännu i den nu gällande katkesen — både ”lillkatkesen” och
den ”korta utvecklingen” — åtföljes af animellt han, icke hon). — Huruvida
detsamma gäller ordet åsna, är mera tvifvelaktigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free