- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femtonde Bandet. Ny följd. Elfte Bandet. 1899 /
186

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om användningen af possessivt pronomen i din stackare och likartade uttryck (Eugène Schwartz)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

Schwartz: Om din stackare o. s. v.

på denna väg förklara ralla de ringaktande possessiverna",
men den tanke T. här framkastat återkommer, såsom vi
skola se, under fortgången af det resonnemang, hvarmed han
söker förklara uppkomsten af uttrycken i fråga.

"Det behöfver icke alltid", säger T. "vara en egenskap,
man utsöndrar ur sitt offer", icke häller blott andelös materie
(t. ex. iordj mwld\ icke häller blott oskäliga djur (t. ex. hundli
o. d.), hvilka framställas såsom "personens kärna". Det
händer också, att rman inom denna person upptäcker en annan
person", som dock i alla fall tankes "något egenskapsaktig".
Analogien till denna tudelning af personen finner T. i
sådana uttryck som skalken tittar ut ur ögonen på honom m.
fl. Att det icke är till den tilltalade personen själf, som
man riktar sitt tal, utan till den egenskap, den materie, det
djur, den andra — i viss mån dock opersonliga —
personen, därpå finner T. ett "afgörande bevis" i det förhållandet
att, när din skälm (rätteligen öfversatt: "din skälmnatur") o.
d. i det äldre språket stå som subjekt i en sats, förenas de
med tredje personen af verbet, ej med den andra.

I det anförda återfinner man något af Grimms
förklaring, ehuru dennes alter ego blifvit beröfvad sin
personlighet och utbytes mot en "opersonlig" kärna eller natur.

Med allt erkännande af den sinnrikhet, T. utvecklar i
den framställning, hvars hufvuddrag förf. trott sig med
ofvan-stående referat återge, känner man sig frestad att om den
samma begagna ett uttryck, som T. använder om Grimms
förklaring: den är "alltför djupsinnigt lärd för att vara rätt
sannolik".

Vid ett närmare skärskådande af T:s förklaring
förefaller det egendomligt, att T. finner ett "afgörande bevis" för
riktigheten af sin uppfattning i det förhållandet, att de
ifrågavarande uttrycken, såsom piófrinn pinn o. a. i fornspråket
konstrueras med tredje, ej med andra personen af
predikats-verbet. En konstruktion med tredje personen är ju — bety-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1899/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free