Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
89
J>essi madr mun vera sun Homboga iarls. er hans var frændi),
och det var därföre ej underligt, att han hyste medkänsla
med sin besegrade motståndare, men i visan finnes ej och har
nog ej funnits någon antydan därom. Detta är
anmärknings-vardt. Den nära öfverensstämmelsen mellan sagan och visan
gör det sannolikt, att visans grundform är här oförändrad.
Versen är ungefär lika lydande i dF 16, dH47, sA2 21,
sB233, fA47, fB74. I dD 17 uppmanar Sigurd
Humer-lumer att taga igen sin sköld och i dE22 sitt spjut. Dessa
äro yngre. I dGIsC* saknas versen.
I sagan efterkommer Omlung uppmaningen (Nu gerir
Avmlvngr sva. oc byr sik sem snofurlegast). Detta har nog
aldrig funnits i visan.
58. dF18: Denn anden reed, di sammeli reed,
di hellner vare baade saa stercke:
saa stack hand nngen Humerlumer,
adt hand dreff langt i marcke.
Êictr. s. k. 203: Oc ny lystr Signrdr sinn hæst sporum. oc setr sitt
digra spiotzskapt a hans miftian enn fagra skiolld sva hart oc
sterk-iega, at med J>essu sama spiozskapti berr hann Avmlung langt
aptr af sinvm hæs ti.
I dA 74 blir detta tredje enviget — se not till föreg
sida. Med dF stämmer dD. Dessa båda återgifva
grundformen. Alla öfriga innehålla nybildningar.
59. dA75: "Nu haffuer ieg dig thill mareken stungenn,
och vonnden haffuer ieg din hest:
siig mig, fofiuerenn unnger-snend,
huedenn dn komenn est’\
Kdr. s. k. 203: Nu tekr Sigurdr i tauma Skemings oc mœlti nu.
f>v godr sveinn. nu hævir |>v æigi |>inn hæst. pann er Jiv reitt
æptir. öc låtit hævir |>u annan.–––––Actan er vit fvndamz. J>a
spuräa ec hvert væri nafn |)itt eda hvær væri ætt pin. oc [>v
vart sva stolz. attv yilldir æigi sægia ætt pina. æn nu skalltu
sægia hvarttvæggia.
Versen är ungefär lika i alla uppteckningar — dD 19,
dE 24, dF 19, dG 14, dH 49, dl 15, sA2 25, sB2 35, sC2 26,
fA 49, fB 79. Endast lin. 4 varierar: aff rigiste frender thin
(dE), huem ere frender dinne? (dF), tu säg mig aff slächten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
