Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Sv. ortnamn. 71
tager i södra delen af Kalmar län (nordligast 57°), utbreder
sig sedan väster ut genom Småland, Västergötland, Halland
samt går genom Bohuslän ända till Laurvig och Holmestrand
i Norge (Fries Botaniska utflygter 3: 190). Jag antager
alltså, att ordet hester haft betydelsen ’rödbok’.
Härmed stämmer, att t. ex. i Hestra socken (Västbo)
bok fordom i ymnighet funnits (se Hist.-geogr. lex. 3:
328); numera är emellertid detta icke längre förhållandet.
Om förekomsten af bokskogar i södra Västergötland under
medeltiden se Styffe Skand. under unionst. s. 100. I äldre
tid skall hela Gälaveden ha bestått af bokskog. Ännu i
dag träffas boken här och där i södra delen af Toarps socken
(jfr Gunghester) samt i västra delen af Tvärreds och
Dannike socknar (jfr Kalf-, Ängshester) *). Att i senare tider
gjorda försök misslyckats att acklimatisera bokträdet i Ekeby
socken i Östergötland, där namnet en gång uppträder, bevisar
intet, då på grund af skogssköfling och andra omständigheter
förutsättningarna för bokens trefnad lätteligen kunna försvinna.
Af de ofvan anförda namnen vill jag särskildt
framhålla Hestrahult och Hesterhult, med hvilka må jämföras:
Alhultj Askhult, Björkhult, Bokhult, Ekhult, Elmhult,
Hässle-hultj Lindhult, Lönhult samt det mindre vanliga Granhult.
Namnen på -hult är sålunda ofta bildade af ord för löfträd.
Att sammansättningarne med Gran- äro jämförelsevis ytterst
få, och sådana på Fur-, Tall- nästan alldeles saknas2), beror
därpå, att ordet hult i svenskan har betydelsen ’(mindre)
löf-skog’3). Namnet Granhult beror sålunda på ett slags
analogibildning. Ordet är dock i svenskan ganska gammalt; det
förekommer t. ex. såsom gårdnamn (granshult) i Smål. år 13424)
f) A. E. Törnebohm Sv. geol. unders. Aa 21: 18. 2) Jfr dock Förhult
i Aneboda socken, Smål. : fsv. fyri. Däremot kallas Förshult Nye socken,
Smål. i fsv. tid Fyrisiohidt (Sv. dipl. NS. I. från 1402) : *Fyrisio. 3) Jfr
Hyltén-Cavallius Värend och Virdarne 1: 8, Bergström Södermanlands
ortnamn s. 16, Falkman Ortnamnen i Skåne s. 49, Steenstrup Dansk hist. tidskr.
6 B. 5: si. 4) Sv. Dipl. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
