Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Hellquist: Sv. ortnamn.
samt som namn å en socken i Uppviddinge härad under
unionstiden*).
Men namnen på -hult kunna äfven vara bildade af
benämningar på annat än träd, t. ex. af djurnamn ss. Hökhultj
Kräk(s)hult, Tranhult, TJfvehult, UIfhult, Ålghult eller af
sjönamn ss. Drögshult: Drögen, Frillhult: Friilen, Filingshult:
Filingen, Finshult: Fen en, Limmerhult: Limmern m. fl. m. fl.
Namiiet Hesterhult, Hestrahult kan sålunda icke tjäna som
bevis, ehuru väl som stöd för den meningen, att ordet Aester
betydt något visst trädslag 1. dyl. Betydligt viktigare såsom
bevisningsmaterial i detta hänseende är fsv. WrighuJwester.
»
Det förekommer nämligen i listan på de i VGL. IV
uppräknade allmänningsskogarna i Västergötland, af hvilka
jag exempelvis erinrar om namnen på -Ao/i, -uitfcer, -scoghœr,
-mar. Att i detta namn -hæster betyder något slags skog,
synes mig höjdt öfver allt tvifvel. Jag vet dock ej, huru
första leden skall förklaras 2).
Det fsv. ordet *héster, som jag sålunda anser mig ha
uppvisat, är bildadt med det i germanska trädnamn
synnerligen vanliga suffix, indoeur. -fr-, som i på -s slutande
stammar naturligtvis måste uppträda som -fr-; jfr t. ex. isl.
jplstr, sv. jälster ’sälg’3). — Outvidgad återfinnes stammen i
fsax. Hésiwald, lat. Silva Gaesia (för Ghaesia) vid Ruhr; se
Kluge Et. Wb. Grassmanns försök att förklara ty. heister
såsom uppkommet af ett äldre *hagester ’Hecken-, Hagebaum’
kan sålunda ej vara riktigt. — Af detta *hester har Hestra
bildats på samma sätt som fsv. sockennamnet Haslœ (1346):
hasl; jfr Gryta, Hvena, Kisa osv.
Vi öfvergå nu till den geografiska utbredningen af detta
namn. Det förekommer — västerifrån räknadt — sydli-
’) Styffe Skand. under unionst. s. 155. 3) Af de sammansatta namnen
på. -hester äro för öfrigt åtskilliga tydligen relativt unga, uppkomna under
en tid, dä den egentliga betydelsen af det i namnet ingående sbst. hester var
fördunklad oller utdöd och ordet kanske snarast användes som ett slags af-
ledniugsändelse. 3) Se förf. Ark. 7: 170 och där citerad litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
