Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Kock: Till fnord. ljudlära.
dhi 304, 81; thridhia 286, 11; 302, 12; thrykkir 291, 10;
nidhir thrykkioms 301, 11.
Då som bekant fornspråkets p- i framljud i senare
forn-svenskan övergått till t- (t. ex. pridhi > tridhi, pak :> tak),
och då denna utveckling börjat under senare delen av
1300-talet, så kan man icke antaga, att th- i thro etc. i Själens
Tröst skulle beteckna ljudet p. I så fall skulle nämligen
ungefår samtidigt ljudförbindelsen ir- i vissa bygder hava blivit
pr-, men tvärtom ljudförbindelsen pr- i andra och de flästa
bygder hava blivit till tr-. Man har därför all anledning
förmoda, att th- i thro etc. har samma ljudvärde som i loth
"lät" etc. Alltså har i den dialekt, som Själens Tröst
representerar, en tydlig aspiration funnits efter /-ljudet i
ord, som börja med ljudförbindelsen tr- (thr-): thro etc. *)
Själens Tröst är av intresse även beträffande bruket av
g och gh i slutljud. Man finner nämligen — åtminstone i
vissa delar — g (icke gli) i pret. gig "gick" t. ex. 287, 10;
287, 15; 289, 15; gig bort 296, 3; ofwir gig 292, 5 och i
imperat. gag "gack", t. ex. 287, 25; 293, 8; 294, 3. Då ryg
"rygg" 291, 3 och hug "högg" 290. 14 skrivas med g, och
^-tecknet i dessa ord representerar #-ljud, så har ^-tecknet i
gig, gag helt visst samma valör. I ord på -ni\ri\g, där den
palatala nasalen förlorats framför ^-ljudet, kvarstår detta
senare ljud och skrives med g (ej med gh), t. ex. godhgerniga
287, 27; godhgernigom 287, 21; wørdhnig 288, 14; pæniga
293, 2, gernigom 293, 22; även ilgernigis men 295, 2.
Däremot skrives frikativan på normalt sätt med gh, t. ex. feloghe
295, 4; sœghia 287, 31 ^plæghadhe 288, 5; saghdhe 288, 9 etc.
I andra fsv. handskrifter finnes formen gigh "gick" med
frikativa. Som bekant har utvecklingen av fsv. gik till gigh
inträtt i relativt oakcentuerad ställning, alltså i sammanställ-
.*) Stavningen trohin (för troin) antyder, att ett h utvecklats även
mellan ö och t; jmf. trohen (f. (rom), troha (f, troa) i Gers. Ars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
