Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Craigie: The Norse-Irish Question.
173
Mot den rättelse, som föreslagits, kan måhända
invändas, att ordet Up ej påträffas uti singularis i de fomgutniska
skrifterna (däremot väl i pluralis: tipir, kanoniska timmar) *).
Häraf kan dock ej slutas, att singularformen varit obrukbar,
låt vara att den förekommit mindre ofta. Jfr att sing, tœid
finnes i nygutniskan (se t. ex. Klintberg i Landsm. VI.
1: 9)2). Kanske den omständigheten, att ordet Up i sing, var
sällsynt, underlättat uppkomsten af förvanskningen. Jag
kan alltså ej finna, att frånvaron af sing. Up i de
fomgutniska urkunderna bör hindra antagandet af den föreslagna
rättelsen.
Lund i Augusti 1902.
Theodor Hjelmqvist.
Notes on the Norse-Irish Question.
In a recent number of the Danish Aarbeger for
nordisk Oldkyndighed og Historie (XV. 4) there appeared an
artide by Dr A. Bugge, entitled Nordisk Sprog og nordisk
Nationalitet i Irland, which has no doubt been read with
great interest by all northern scholars who are interested in
the question. In the course of this artide Dr Bugge has
taken occasion to cite some statements of mine, and to
express his disagreement with them. As some of his remarks
seem to me to be based on a misunderstanding, I take this
opportunity to state my views more clearly, in the hope
that by doing so our knowledge of the subject may be made
a little more precise.
*) "Tid" uttryckes genom timi.
2) Jfr äfven att det lågtyska tid, "Zeit", nyttjas i Visby Stadslag, se
Schlyters glossar.
ARKIV FÖB NORDISK FILOLOGI XIX, NT FÖLJD XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
