Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Gubbe ock gumma IL 231
hvilket som helst af en viss form, en viss yttre gestalt".
Dessa ord utjöra alltså stöd för betydelseutvecklingen i gubbe
enligt dos. v. Friesens uppfattning.
Det synes möjligt, att de av dessa härledningar äro
riktiga, där betydelseutvecklingen blått består i jämförelse av
den yttre jestalten hos livlöst ock levande t. eks. nno. dial.
tapp ’kort, tjock pinne, träkloss": tapp ’liten, satt oxe’, fvn.
bagge ’packe, bylte’, me. bagge ’Sack, Beutel’: nsv. -bagge i
skal-bagge, tor{å)-bagge ’insekter (coleoptera) av en
genomgående, rundad, satt ock klumpig kroppsbyggnad’ m. fl. Men
i fråga om de eksämpel, som skola utjöra det ejäntliga
motstycket till betydelseutvecklingen i gubbe, såsom dos. v.
Frie-sen fattar den, sådana i vilka betydelsen forsjutits från att
beteckna den yttre jestaltens egenskaper till att uttrycka
"inre själiska egenskaper, ålder, kön, tillstånd o. s. v.", synes
riktigheten av dos. v. Friesens etymolojier kunna bestridas
eller betvivlas.
Om bagge ’gumse’ är samma ord som fvn. bagge ’packe,
bylte’, me. bagge ’Sack, Beutel’, grundar sig
betydelseutvecklingen säkert icke på att "gumsen är gröfre och klumpigare
bygd än tackorna", ty sjillnaden i detta avseende är för
obetydlig för att vara utgångspunkt vid namnjivningen.
Fast hällre bör utgångspunkten sökas i den kråppsdel, som
utjör den huvudsakliga åtsjillnaden, enär denna även annars
visar sig hava ådragit sig uppmärksamhet, i det Rietz anjer
för bagge-punga(r) dels betydelsen 1) testiculi arietis, dels
2) Geum rivale ock för bagga-taska 1) eg. baggpung, 2)
felslaget plommon. Är bagge alltså sannolikare ’fåret med
byltet’ än ’fåret som ser ut som ett bylte’, utjör det intet stöd
för v. Friesens härledning av gubbe.
Att nno. dial. lurk ’tyk Stav’ är grundbetydelsen för
Jurk ’tung, grov, svær Person’, synes sannolikt nog, ock den
betydelseutveckling på det andliga området till ’tölp’, som
finnes i nsv. bondlurk, lurk, stödes redan av Schlyter med
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XIX, NT FÖLJD XV 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
