Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 Brate: Gubbe ock gumma II.
flera paraläller. Bet. ’en oduglig människa, stackare’, som
v. Friesen s. 55 uppjiver for fsv. ock nsv., är mig for nsv.
obekant ock för fsv. ganska tvivelaktig, om den ock anjives
av Schlyter. Fsv. lurker tyckes blått förekåmma Ögl. L.
Dr. B. 18 pr. Nu uarpœr drœpin lurhœr landafœgM. pœt
œ pœn mapœr sunt gangœr mæp pik ok ringapum bulla,
han ær güder at prim markum. Att en förklaring av
uttrycket i detta lagrum ansetts nödig, visar, att lurker
landafœgM var ett i tidens språk föråldrat uttryck, som
lagspråket ännu bevarade; uttryckets aliteratsjon talar ock för dess
ålder. Att lurker landafœgM betyder ’tiggare’, är klart nog,
men härav följer äj omedelbart, att lurker betyder ’en
oduglig människa’. Då stafkarl annars är benämningen för
tiggare, ligger det nära att antaga, det också i detta uttryck
’vandringsstaven’ kan hava avjivit namnet ock att lurker
står i en betydelse, helt obetydligt utvecklad ur
grundbetydelsen, samt poetiskt betecknar tiggaren som ’mannen med
knölpåken’. Jämför, huru samma Ögl. L. med ett poetiskt
uttryck säger: pa gangœr œ hattœr til ok huua frän för vad
som på vanlig prosa äfteråt uttryckes med: pa takter maprin
aruit ok kona gangœr frän. Det synes sålunda åtminstone
osäkert, att fsv. lurker innehåller en sådan
betydelseutveckling, som dos. v. Friesen antager.
Vid fvn. stútr ’Stud, Tyr’ synes det ligga närmare att
tänka på sammanhang med stöta, isl. stauta än med nisl.
stútr ’a stumpy thing’. Att t. Knabe skulle sammanhänga
med nht dial. knabe ’Stift, Bolze’, nsv. dial. *knave
’sköt-knape’, låter icke synnerligen övertygande; Kluge EDWb
sammanställer början av knabe med Knecht ock tänker på
roten i 1. gignoy vilket synes mig vida rimligare. Det finnes
ju häller ingen bårjen för att bet. ’Stift, Bolze’ även tillhört
fornspråket, varemot betydelserna ’Knabe, Jüngling, Diener’
äro styrkta för de västjerm. fornspråken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
