Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
Tuneid: 7-omlj. i gatn. 370
ligen äro belagda. Vi ha, vid sidan om talrikare gi[e)rpif ett par
belägg för g{i)arpi samt dessutom ett hugpi. P. meqar, att dessa
Í»reterita bildats utan mellanvokal i gutniskan, såsom enligt honom
örhållandet kunnat vara även i de vgm. språken. För hugpi är
en sådan förklaring möjlig ej för g(i)arpi. Åtminstone talar den
form, fht. garota, som enligt P. skulle bevisa det, emot ett sådant
antagande, då den i stället just har synkoperat ett i. Jfr. Braune
Ahd. Gr.2 § 108 *).
Jag tänker, att det inflytande från presensvokalen, frän
motsvarande lågtyska preterita, från långstaviga preterita (genom
proportionsanalogi), som bevisligen föreligger i flera fgutn. verb, mer
än väl förklarar det utsträckta omljudet också i övriga preterita
och particip.
På grundvalen av det här än en gång granskade materialet
kan man välja sin ståndpunkt. När jag sluter mig till den äldre,
Kockska uppfattningen och ej till doc. Pippings, beror det bland annat
på att jag följer den bekanta regeln, att man överhuvud taget
och särskilt i ett krångligt fall vid uppställandet av en ljudlag
skall undvika att taga som stöd sådant, som på ett eller annat
sätt kan misstänkas stå under analogiinflytande, men däremot sä
mycket mer stödja sig vid isolerade fall och vid sådant, som trots
en lättantaglig och annars följd analogi ej fogar sig i densamma.
Jag menar, att doc. P:s teori i denna kardinalpunkt betydligt
brister.
De båda huvudstöden för P:s teori skulle väl vara de
omljudda kortstaviga i-stammarna och preterita av andra svaga
verbalklassen. Materialet från i-stammarna stöder icke P:s teori mera
än den äldre. P. måste där antaga alldeles samma
analogibildningar, som enl. P. skulle göra den äldre teorien förkastlig.
Under alla omständigheter är det här alltid fråga om utjämning inom
ett och samma paradigm med växlande vokalisation, en utjämning,
som t. o. m. av doc. P. kallas ofta förekommande. På sådana ord
kan man ej bygga en ny teori.
Lika litet kunna omljudda kortstaviga preterita anses som
goda stöd för uppställandet av en sådan. De stå inom ett bestämt
system, där utjämning i större eller mindre grad alltid äger rum,
och där utjämning bevisligen också i ganska stor utsträckning ägt
rum i fgutn.
På grund av den anförda regeln måste däremot mycken vikt
läggas vid ett sådant ord som sakr. Detta ord står ej under nå-
’) Bet är klart, att man ej får bygga något p& de ny gutniska
formerna, såsom t. ex. på gremde ’gr&mde’, veltked ’väckte’, skylt ’sköljt’ vekt
’väckt’ o. s. v. Dessa former betyda tydligen ej mera för bestämmandet av
den fgutn. vokalismen än motsvarande nysvenska för bedömandet av
ljod-förhållandena i fsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
