- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
4

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

S Wenning: Ordbildningsfr&gor. 4

att den ej tidigt ändrats, hvilket torde synas mindre troligt,
skulle väl då i västgermanska såväl som i nordiska språk
den svagast betonade tredje stafvelsen snarare ha synkoperats
än den andra. Så tycks dock ej ha skett. Yi ha ags.
béod-genéat, heor&genéat, fht. hüsginöz, mht. bancgenóze, koufgenöz,
mazgenöze, rAtgenozy schultgenöze, wercgenöze, mit.
werkge-note. Mht. beitegenóz mit. beddeghenóte mnl. beddegenoot
har utom tredje äfven andra stafvelsens vokal bevarad, men
öfverensstämmer häri blott med andra sammansättningar med
bette-, bedde- som mht. bettegewant, bettelachen, mit.
bedde-Heder, beddestede.

Om man får döma af de relativt sena västgermanska
beläggen, synes det alltså t. o. m. vara möjligt, att tredje
stafvelsen i sådana urgerm. komposita som *reðaganautaz
haft starkare biton än den andra. Detta skulle också stämma
med somliga språkmäns antagande, att i urgerm. tid
hufvud-tonen legat på prefixet ga- i nomina, en akcentuering, som
på nordisk botten lämnat sina spår i orden ga-mall got. *
garnets och ga-man got. ga-man, och som af många antages ha
användts ännu i gotiska (gádrauhts? gátils?\ se Streitberg
Urg. Gr. s. 168). Ty har det enkla ordets akcentuering
varit *gá-nautaz, så har naturligtvis i det sammansatta ordet
ga- kommit att få en stark biton. Således *rtðagánautaz,
ej *reåäganäutaz.

Under sådana förhållanden har överensstämmelsen
mellan *rä&aga- i urnord. *räcfaganautaR och i urnord. *räcPagaR
ej varit tillräckligt stor, för att man skulle kunna vänta en
utveckling, sådan som Bugge antagit. Ett *TÚðagánautan
skulle gifvit *ráðganautr.

Men äfven om vi bortse från allt detta och villigt följa
Bugge ända fram till formen *rädtAgnautr} så synas mig ej
alla stötestenar undanröjda.

Sedan Bugge sökt göra troligt, att äfven t. ex. ett
*kaupaganautan har kunnat bli till *kaupugnautr på analo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free