Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kahle: Die awestnord. Beinamen. 237
bærard, Mn D N 3, 216 XXV.
*bçllr, Ottar, könnte auch ’Testikel’ bedeuten, vgl. Beinamen
wie beytill, kunta.
dampr, Einarr Ann. IX 1392, deutsches Lehnwort ’Dampf’?
delpr, Hallvardr D N 5, 65. E lb. 292 XIV.
destingr, Nikolas D N 1, 81 X III. Vielleicht zu nnorw. desta
’aufmuntern, auffrischen, den Lebensmut erhöhen’; desta f., desti m.
1) ’jemd., d. hohen Lebensmut hat und etw. selbstzufrieden und
sorglos ist, aber doch sofort einnehmend’, 2) ’ältere Person, die
sich gut hält’. Ross.
dettir, Þóraldi DN 6, 34 X IV . ’Der herabfallende’, vgl. den
Beinamen detta.
dilli, Þorgeirr DN 2, 553 XIV. Vielleicht nom. ag. zu
nnorw. dilla ’baumeln, hängend sich hin und her bewegen’. Aas.
disur, Jon Elb. 103 XIV. Fr. nimmt Länge des i an und
stellt es zu dis ’Frau’: es müsste dann Nom. PI. sein, was kaum
glaublich ist.
dits, Arni DN 13, 2 X III.
djgll, Qgmundr Elb. 154 X IV .
dodi, Jón DN 2, 306 X IV. Nach R. *= nisl. dodi ’Schlapp-
heit, Kraftlosigkeit’; F. denkt an Beziehung zu dodka f. ’eine
Vogelart’.
*detta, Nikulás. Die Variante dotta wird von Fr. zu dottr
’stumpfes, untaugliches W esen’ gestellt, vgl. nnorw. dott dsslb. Aas.
dós, fvarr D N 1, 81 X III.
dultinn, Elb. 320 XIV.
dunkr, Þorkell Ann. V 1342. W ol gleich dynkr ’Lärmen’.
dynnir, Bjçrn DN 3, 276 X IV.
dcèstingr, Nikolás DN 1, 81 X III. Nach R. Ableitung von
déstr, dem Part. Praet. von dœsaz ’übel mitgenommen werden, so
dass man fast am Umkommen ist’. Fr.: ’ermattet von der Arbeit’.
eins, Einarr Elb. 284 X IV . Die Partikel ews? Vielleicht
brauchte E. sie häufig in seiner Rede.
ellig{e)r, Þormódr Elb. 164 XIV. Wol = eldligr ’feurig’.
fatta-, -Jón DN 3, 310 X IV . Von fattr ’etw., das man leicht
biegen kann’. R.?
faukr, Nikolás DN 3, 386 XIV. —nnorw. fauk ’Kampf, Stär-
keprobe’ Ross.? Unsicher belegt die Bedeutung ’grosse, schwere
Person’.
felskap, Gerardus DN 8, 19 XIV. Verderbt aus félagskapr?
feni, Qgmundr Elb. 537 XIV. s. FJ.
fidül, Jón DI 3, 363 X IV . Etwa = ßdla ’Fiedel’?
fitöl, Sveinn D N 4, 18 =fiktill DN 4, 45 XIV.
fjúk, Asli DN 2, 163 XIV.; Árni DN 3, 148 XIV., s. FJ.
*fjçruskeifr, Árni. Es heisst von ihm Sturl. I, 14, hann dtti
par skip uppi standanda. Vielleicht also war der Strand, auf dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>