Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Ortnamn på -inge. 361
Ytterligare om ortnamnen på -inge.
I en nyligen* utkommen liten intressant och lärorik bok af
prof. Joh. Steenstrup ”De danske Stednavne” *) har förf. s. 33 ut-
tryckt sina tvifvelsmål om den af ”svenske Videnskabsmænd” häf-
dade uppfattningen, att den stora gruppen af ortnamn på -inge,
-unge, -unga bildats af släkt- eller stamnamn på -ing och -ung.
Denna sin mening har prof. St. sedan ytterligare och mera
utförligt häfdat i ett nyss utkommet arbete Indledende studier
over de ældste danske stednavnes bygning (K. Danske Vid. Selsk.
Skr. 7 R., Hist. o. filos. Afd. I 3 ) 3) s. 329 f.
Då detta arbete utkom, var nedanstående uppsats redan ut-
arbetad; men den har sedan försetts med ett och annat tillägg,
som orsakats af hvad där förekom. Om intet annat nämnes, afses
dock prof. St:s uttalande i D. St.
Man har på många ställen i utlandet bestridt, framhåller
prof. St., att här en släktändelse skulle föreligga utan i stället tol-
kat ändeisen som ”Beboer af” eller på annat sätt.
För Nordens vidkommande skulle det vidare, enligt Steen-
strups mening, knappast vara möjligt att med hjälp af de person-
namn, som vi känna från runinskrifter eller andra gamla källor,
tolka namnen på -inge — medan det vore lätt att tyda dem på
-lev — och det vore, menar förf., icke rätt att taga personnamn
från främmande land till hjälp, då man ej vet, om de varit kända
hos oss. En sådan släkt skulle ha varit bosatt på vidt skilda plat-
ser, i det vi ofta finna samma namn i långt »från hvarandra lig-
gande landskap.
Dessa ortnamn på -inge har jag, såsom torde vara en del af
tidskriftens läsekrets bekant, gjort till föremål för en undersök-
ning i arbetet Om de svenska ortnamnen på -inge, -unge ock -unga
(med två tillägg), Göteborgs högskolas årsskr., 1904, samt i Några
anm. i svensk namnforskning (Ark. f. nord. fil. X X IV , s. 84).
Mot de resultat, till hvilka jag i Ortn. på -inge tror mig ha
kommit, vänder sig prof. St. direkt i sitt nyss utgifna arbete
St. B.
Då jag emellertid är fullt och fast öfvertygad om att den
uppfattning, som prof. St. där uttalat (att intet inge-nsmn skulle
vara afledt af ett personnamn) icke är riktig, åtminstone hvad de
svenska namnen beträffar, har jag ansett mig böra här framhålla
ett och annat af hvad som i synnerhet synes mig tala för att huf-
vudstommen af dessa inge-namn bildats af personnamn.
Innan jag börjar, ber jag emellertid få tacka prof. St. för de
vänliga ord, hvarmed han — trots olika meningar för öfrigt —
*) H ä r betecknad D . S t .
2) H ä r betecknadt St. B .
A u n v FÖR NORDISK FILOLOGI XXVI, NT FÖLJD XXII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
