Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 Hellquist: Ortnamn på -inge.
omnämnt mitt arbete, och vidare för det myckna jag af honom
fått lära icke minst på ortnamnsforskningens område.
Min afhandling om inge-namnen innehåller tre partier. Det
.första behandlar de namn på -inge (o. s. v.), som enligt min me-
ning bildats af släktnamn, vare sig nu dessa senare afledts af per-
sonnamn eller appellativer, det andra omfattar inge-namn, som san-
nolikt danats af andra ord än släktnamn — appellativer och vatten-
dragsnamn —, och slutligen redogöres i den tredje afdelningen af
arbetet för namn på -inge, som uppstått genom ombildning af
namn, hvilka icke irån början haft denna ändelse. I samband med
den etymologiska undersökningen afhandlas också (i afd. I) sär-
skildt de patronymiska iwye-namnens utbredning, morfologi, ålder
och ursprung samt för de i «wøe-namnen ingående släkt- och per-
sonnamnens bildning och betydelse.
Jag anser mig ha en alldeles särskild anledning att betona,
att tv å kapitel i mitt arbete handla om wøe-namn, som enligt
min mening snarast ick e afledts af personnamn. Den som läser
prof. St:s framställning i St. B. utan att känna mitt arbete, synes
nämligen lätt kunna få den uppfattningen, att jag icke framhållit
äfven denna källa för inge-namnen så uttryckligt, som verkligen
varit fallet.
A f innehållet i min boks andra kapitel torde emellertid med
all Önskvärd tydlighet framgå, att åtminstone jag icke är på något
sätt främmande för den uppfattningen, att v issa af dessa namn
uppstått genom afledning af andra ord än släktnamn, t. ex. fsv.
Hølminge af holmber ’holme’, Risinge af sbst. ris, Øringe af nsv.
sbst. ör eller nsv. Bölminge af det forna namnet på Bolmån, Fyl-
linge af namnet på Fylleån, Uttringe af sjönamnet Uttran o. s. v.
Och icke heller har — mig veterligen — någon annan svensk
vetenskapsman förnekat detta faktum: de, som i Sverige öfver-
hufvudtaget yttrat sig om dessa namn, torde för öfrigt vara lätt
räknade.
Men jag har i fråga om dessa namn dessutom betonat, att
de mycket väl kunnat uppkomma med ett slags släktnamn som
förm ed lan d e länk; att sålunda t. ex. fsv. Utrunge kanske ej
d ire k t afledts af sjönamnet Uttran, utan att det möjligen i stället
betyder ’Utrungarnas gård eller by’, d. v. s. deras, som bo vid
Uttran, att Grytinge, Hyltinge, Hølminge, Nordhrunge, Steninge,
Toptunge, Øninge, Øringe sålunda mycket väl kunna innehålla be-
teckningar för ’stenbyggare’, ’skogsboar’, ’holmboar’, ’nordboar’
o. s. v.
Det finnes alltså säkerligen ingen, som bestrider, att da. He-
ding har sitt namn efter de kringliggande hedarna. Och ännu
mindre att landskapsnamnet Bleking innehåller ett icke-personnamn.
Emellertid är det egentligen orätt att utan vidare förbehåll
indraga detta senare ord i diskussionen om inge-namnen.
Såsom jag Ortn. på -inge s. 243 påpekat, utgå nämligen de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
