- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
269

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidén: Fsv. lagord. 269
har afseende på en särskild sorts lättare kärl, hvilket, be-
struket invändigt med ’bland’, kom till användning vid längre
fångstfärder efter bin.
Slutligen må ett par ord tilläggas om andra enskild-
heter i Östgötalagens bi-flock.
Ordet bland tolkas allmänt som en blandning af honung
och vatten. Olaus Magnus Hist. XXII: 10 betygar emel-
lertid, att de gamle som lockbete för bin användt en bland-
ning af honung och välluktande Örter, hvarmed fångstkärlet
invändigt ingneds (”vasa, quibus apes recipientur, dulcibus ac
odoriferis herbis et melle interius liniuntur”). Denna
uppgifts själfständiga värde betviflas af Schlyter, Glossarium,
s. 73, men den bekräftas tillfullo af de upplysningar, som
artikeln bisalfva i Sv. Akad. Ordb. innehåller.
Beträffande ordet gapa syn (”nu gangær han a gapa
syn, hitfcir bi, þa skal han mærkia træt*) þæt sum han stan-
dær i ...”) kan det icke gärna betviflas, att Loccenius’ och
Freudenthal’s tolkning 2) är att föredraga framför Ihre’s och
Schlyter’s. I enlighet med Freudenthals träffande motivering
är gapa syn ’spaning efter håligheter (i träd, där bisamhällen
slagit sig ned)’.
Ordet stapi m. ’ställning eller fot (hvarpå en stockkupa
hvilar)’ är ett hapaxleg. i fornsvenskan och är mig icke häl-
ler bekant från senare tid 3). Ganska märkligt är det, att
samma betydelse synes förekomma blott i got. lukarna-
stapa m. UvjWa, candelabrum, det ställ hvarpå en oljelampa
(lukarri) sattes eller hängdes’. Det motsvarande fnorska ordet
staè’i m. betyder däremot ’Stakk, opstablet Mængde af Korn,
*) En intressant samling af lettiska ”bomärken”, inskurna i biträd,
äro afbildade hos Bielenstein, anf. arb., s. 207—210.
*) Så nu också Noreen i an d ra uppl. af Altschwed. Leseb., s. 187.
3) Några senare handskrifter af Östg.-l. ha i stället det synonyma
stalle m., hvilket likaledes är funnet blott här i fornsv. Jfr fvnord. stalli
’ställ’ o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free