- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
376

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

376 Nordfelt: Katt-eder.
2:o) De svenska katt-ederna äro, såsom framgår af ofvan-
stående, af mycket växlande typer, men betecknande är, att
de icke hos oss användas på sådant sätt, att kattens natur
spelar in. Så säges aldrig, såsom Munthe påpekar, ”nu är
katten lös” eller ”
jag menar katten rider dig” eller ”tag fast
den katten” o. s. v. Detta är så mycket egendomligare, som
dylikt vore helt naturligt i sekundära bildningar, sedan kat-
ten väl vunnit insteg i våra kraftuttryck, och det talar än-
nu starkare emot Nyrops förklaring. Man jämföre hithörande
uttryck i fråga om åtskilliga andra djur, t. ex. ”det var en
hund att vara ovettig, det var en räf att vara slug, det var
en ål att vara hal”; jämför äfven sådana uttryck som ”det
var en kolugn en, han äter som en häst, han har ett riktigt
hästminne” (hit hör måhända äfven det kuriösa ”syhäst” =
en som syr som en häst, d. v. s. mycket och ihärdigt) o. s. v.
o. s. v.
Intressant är att se, att djurets naturell däremot spelat
en påtaglig roll i de få norska katt-ederna (t. ex. ”katten
klore mig”) och i de flesta danska (t. ex. ”katten rive mig”),
hvilket synes visa, att dessa typer uppstått oberoende af de
svenska.
3:o) De svenska katt-ederna förekomma i litteraturen
från tiden något före midten af sjuttonhundratalet och synas
omkring år 1800 ha användts ungefär på samma sätt som
nu. Denna iakttagelse står uppenbarligen väl tillsammans
med vårt förklaringsförsök, då ju sjuttonhundratalet var de
franska lånordens guldålder i vårt land.
4:o) De s. k. katt-ederna äro till sin natur lindriga
kraftuttryck, som begagnas af hög och låg, af bildade och
obildade och — skulle jag med afsikt vilja tillägga — af
såväl det starka som det svaga könet. Äfven detta passar
förträffligt till teorien om deras uppkomst ur de franska
comme quatre och à quatre. Man kan nämligen lätt före-
ställa sig, hur tilltalande sådana uttryck i jämförelse med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free