Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 Kock: Nord. ord o. uttryck.
areld i fornjutländskan, liksom i Jutlandslagen även annars
a i relativt oakcentuerad stavelse redan försvagats till m (e),
t. ex. part. pres. (livande >) liuænd.
Den av Noreen i Svenska landsmålen VI n:r 5 s. 25 givna
forklaringen av «-ljudet i aræld (areld) är däremot icke eller
åtminstone svårligen antaglig. Enligt honom skulle aræld
hava utgått från en sammanställning *i ar ælda, i hvilken
gen. plur. *œlda skulle hava sitt æ från sådana kasus, som
ljudlagsenligt hade 7-omljud. Nu har emellertid till isl. çld
’tidsålder’ ingen sidoform **M påvisats, och ej häller från
östnordiskt språkområde har man kunnat konstatera någon
form *æld. Det stöd, som Noreen anför för ett dylikt an-
tagande, näml. fgutn. verelä ’värld’, kan icke längre åbero-
pas. Ty något fg. verelä finnes icke, utan blott fg. verelz-
mapr ’lekman’. Men såsom Pipping i Gutalag inledn. s.
XCIV gjort troligt, har detta uppstått ur *vereldis-mapr,
dvs. att andra kompositionsleden av detta ord är en neutral
ia-stam eldi (ej det feminina çld, old).
Även vid förklaringen av a-ljudet i danska aræld, arild
skulle man kunna överväga, huruvida utländskt (i så fall
frisiskt) inflytande gjort sig gällande. Det mnt. er ’früher’
finnes i fornfrisiskan under formen år, och även den fornfris.
komparativen årra ’früher’ användes (Richthofen Altfriesisches
Wörterbuch, van Helten Zur lexicologie des altfriesischen
1907 s. 19 samt i Indogerm. Forschungen XIX, 197). I så
fall skulle efter utvecklingen ä > & i forndanska slä > slå,
*ärald > *åræld etc. fornfrisiska komposita på är- hava in-
fluerat på fda. *å.ræld, så att detta blev till aræld, arild
(jmf. a i sådana danska låneord som pave, dannemand etc.
Kock i Arkiv nf. XVI, 51). Ett dylikt antagande är dock
obehövligt.
Sedan betydelsen av senare leden i areld blivit glömd,
tillades det förtydligande (tautologiska) tid, så att man fick
fra arilds tid.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>