Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Tredje svaga konjug. 219
dem några av de här ovan uppräknade. Enligt Hesselman
tillhör sålunda åtminstone med säkerhet ”Jöns Buddes bok”
(varur det ovan s. 217 först omtalade stycket ur Läsn. f. kloster-
folk är hämtat) det dialektområde, som H. kallar det ”upp-
svenska”, d. v. s. Uppland, Gästrikland, s.-ö. Dalarna, ö. Väst-
manland, n. och ö. Södermanland. Till det ”medelsvenska”
området, d. v. s. det återstående Svealand, delvis Östergöt-
land och norra Västergötland, höra Magnus Erikssons Stads-
lag, cod. Oxenstiern. (varur de s. 216 omtalade styckena ur
Klosterläsning stamma), Didriks saga stil 2 (s. 203—305),
Peder Månsson och troligen Suso. ”Svenska” utan närmare
bestämning äro de delar av Medeltidens Bibelarb. II, som
härröra från Nie. Ragvaldi (citerade ovan s. 217), och Line.
39 (varur de ovan s. 217 sist anförda ställena ur Läsn. f. klos-
terfolk och det ur Ett fornsv. legend. I hämtats). Bonaventuras
betraktelser, Birgittas uppenbarelser II och cod. Bildsten.
(varur de ovan s. 216 anförda ex. från Ett fornsv. legend.
I—II samt Patrikssagan) visa inflytande från mera perife-
riska dialekter, och detsamma är kanske i ännu högre grad
fallet med Nya rimkrönikan och cod. Holm. D 4 (varur de
ovan citerade Flores, Ivan och Alexander). Även om Hes-
selman icke i detalj har rätt i sin framställning, så torde
det dock stå fast, att de nämnda skrifterna säkerligen repre-
sentera åtskilliga olika dialekter av mellan-Sveriges språk-
område. Lägges härtill, att bland de av Hesselman icke
omtalade, här ovan anförda skrifterna ett par, Vadstena
klosterregler och Birgittas uppenb. IV (skriven av Vadstena-
nunnan Christina Hansdotter Brask), med stor sannolikhet
kunna anses företräda östgötskt språkbruk, exemplen ur
Handl, till upplysn. af Fini, häfder säkerligen östsvenskt
(finländskt), under det att de ur Bidrag t. Skand. hist. häm-
tade snarast torde kunna betraktas som mera centralt sven-
ska, så framgår, att den ifrågavarande förlängningen av
tempusmärket i typen bodhe, flydhe o. s. v. till bodde, flydde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
