Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 Kock: Etymol. anmärkningar.
förekomma i en sådan användning som den, hvarom här
är fråga.
Emellertid bekräftas till fullo Rietz’ uppgift om bruket
av okvädinsordet hortuta i Småland därav, att -tuta brukas
såsom senare kompositionsled också i andra om kvinnor an-
vända svenska okvädinsord:
Sömntuta ”sömnaktig kvinna” är ett i Götaland vanligt
ord. Rietz upptar det från Götaland. Linder upplyser i
Allmogemålet i Södra Möre, att det är allmänt i Göta rike.
Yidare antecknas sömntuta f. ”sömnig person” t. ex. av Gadd
Om allmogemålet i Östra härad af Jönköpings län, och det
upptages under samma form {sömntuta*)) från nord-Skåne
(Bjäre härad och de båda Åsbo-häraderna) också i Kling-
hammers handskrivna skånska ordbok.
Skräveltuta f. ”skrävla” upptages såsom okvädinsord från
Kimito socken i Egentliga Finland i Yendells Ordbok över
de östsvenska dialekterna.
Vidare bestyrkes det småländska hortuta därav, att tute
förekommer eller förekommit i den norska Telemarken så-
som ett föraktligt okvädinsord till kvinnor. Bugge upplyser
nämligen i Gamle norske folkeviser (1858) s. 47 och i Tid-
skrift f. Filologi anf. st., att i en visa, som han hört i Te-
lemarken, förekom såsom tilltal till en kvinna ”di arge, leie
tute”, under det att andra i st. f. tute sade pute ”meretrix”.
Då alltså simplex tuta {tute) ”gemen kvinna” påvisats i
Norge, och då vidare man alltjämt brukar i svenskan (resp.
i svenska bygdemål) såsom okvädinsord om kvinnor sömntuta
och skräveltuta, och då det förra Över huvud användes i
Göta land och även i Småland, så kan man ej betvivla rik-
tigheten av Rietz’ uppgift, att i Småland också hortuta har
dylik användning, och då naturligtvis icke häller, att äldre
Västgötalagens hortuta (obl. kasus hortutu) är identiskt med
’) När sömntuta i nordskånska bygdemål har intervokaliskt t (ej d),
torde det bero på att ordet inlånats från Småland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
