Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 Olson: Ändelsevokalerna i ÖGrL.
följ. sätt: ”Såsom af det framlagda materialet synes, är öfver-
gången i > e efter lång rotstafvelse icke fullt genomförd i vår
text. Undantagens antal står emellertid i ett bestämdt för-
håll. till den föregående stafvelsens vokalkvalitet på det sätt,
att detta antal är störst, då den föregående vokalen är
och sedan gradvis aftager, allt eftersom den föregående vo-
kalen är y, æ) w, a, o, ö eller e. Denna ordning angifver
tydligt, att balanslagen korsas av en vokalharmonisk ten-
dens. Hvad denna korsning åter beträffar, är det måhända
riktigast att tänka sig saken så, att under genomförandet af
öfvergången i > e i änd. ett föregående i o. ?/, delvis
hindrat eller fördröjt denna öfvergång, under det särak. ö,
o och e kraftigt främjat densamma.”
”Vid sidan af den föregående vokalens k v a lite t har
äfyen dess jämte den efterföljande konsonantens k v an titet
inverkat på fördelningen af e o. i i änd., i det näml.,
åtm. då den föregående vokalen är /, y, æ, w, ö eller e,
lång vokal -f- kort kons. gynnat bibehållandet af i i änd.
Noreens mening, Aschw. Gr. § 142, Anm. 3, att i i änd.
skulle vara särsk. vanligt efter kort vokal + lång kons.,
låter sig däremot icke upprätthålla.
Slutligen är att anmärka, att äfven den föregående
konsonantens 1. konsonantgruppens k v alitet varit bestäm-
mande vid fördelningen af i o. e i änd. Intet öfverraskande
innebär det, att en palatal kons.: gk, gg, ng, k, gynnat bi-
behållandet af i äfven efter de stamvokaler, särsk. a och o,
efter hvilka eljes i i änd. förekommer mycket sällan. Mera
påfallande är däremot, att efter förbind. Iv o. rr, efter a
oftast, efter œ i stamstafvelsen alltid , i står i änd. Att
förbind. Iv och rv här spelat en roll, synes obestridligt, en
sak som, såvidt jag vet, förut icke beaktats.”
Om denna min framställning yttrar S. (s. 16 f.j: ”Trots
denna mängd av förklaringsförsök, abstraherade ur ett yttre,
fonetiskt betraktande av undantagen och deras antalsförhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
