217 (Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Anmälan. 217
att man bragte honom ’fructus’, hvilket snarast tyder på en frukt-
barhetsgud ’) a).
Beträffande sammanställningen af Hludana och Rloåyn (s.
381), som redan tidigare förordats af bl. a. Mogk, känner sig anm.
mycket tveksam, då hvarken stamvokalen eller den senare leden
stämma överens — anspråk, som man inte utan tvingande skäl
torde böra släppa i fråga om identifikation af mytologiska namn.
Sannolikt bör Hludana med Möllenhoff föras till *klutó- ’berömd’.
Ej heller sammanställningen af dessa namn med fru Holda och
die Holden är språkligt sedt vidare tillfredsställande. De senare
orden liksom germ. adj. *hulpa- ’huld’ höra ju snarast till hallr
’sluttande’ — man kunde erinra om parallellen lat. clémms egentl.
’geneigt’ 3): clinäre — men ett afljudsstadium Jclä eller klo är inom
denna ordgrupp alldeles okändt.
Nehalennia förklarar Helm som en hafvets och sjöfartens
gudinna (s. 387).
Kapitlet om de keltoromanska inflytelserna rör sig om ma-
tronkulten. Dessa matres eller matronæ uppträda vanligen till ett
antal af tre. Såväl kultens form som hela föreställningen om de
tre skyddande matronorna är enligt Helm främmande för germa-
nerna och har hos dem uppkommit först genom beröring med
keltoromanerna.
De flesta af dessa matronnamn kunna förklaras ur ortnam-
nen *). Men det finnes ock en annan grupp, hvars existens emel-
lertid i allmänhet förnekas. Hit för Helm t. ex. Gabice, Aufaniœ.
Matronkulten antager i senare tid kristlig dräkt. Ett minne
häraf ha vi i den dyrkan af de tre Mariorna, som lefver kvar i
de nejder, där matronkulten existerat och hvarifrån den vidare ut-
bredt sig.
* *

Det är tydligtvis ett synnerligen värdefullt förvärf den ger-
manska mytologiska vetenskapen gjort genom Helms arbete, hvilket
i fråga om grundlighet, kritisk skärpa och mångsidighet torde
öfverträffa samtliga förut utgifna handböcker i ämnet, utan att
naturligtvis därför på något sätt göra dem öfverflödiga. Man har
sålunda skäl att med stora förhoppningar motse fortsättningen. I
denna finner man sannolikt också motiveringen till att vissa my-
*) Kunde man dock ej tänka sig en kombination af dessa båda funk-
tioner? Vi erinra om diserna, som i Eddadikterna omtalas uppträda som döds-
gudomligheter (jfr Levander i Ant. tidskr. 18 nr 8), men som nog också haft
med årsväxt och fruktbarhet att skaffa; jfr ortnamnen Idisiaviso och fno.
Disin (af -vin); se M. Olsen Hed. kultminder ss. 189, 200.
s) Om härledningen af namnet Vagdavercustis har efter arbetets ut-
gifvande publicerats en afhandling af Much ZfdA 55: 284 f.
3) < *cleiemenos? Osthoff Arch. f. lat. Lex. 4: 463, Walde Et. wb.
*) Mot Kauffmanns sammanställning af (matronæ) Afliœ med EiféHJLand)
har efter arbetets tryckning J. Franck vändt sig i Eifelfestskriften 1913;
som det synes utan tillräckliga grunder, se Kauffmann ZfdPh. 45: 292.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/anf/1916/0225.html

		Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 / 217 (1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|