Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Genmaie. 349
fángd”, men denna befangdhet vidlåder dock redan originalet: "£á
er breiddo viþ blaêio eina”, och i mitt tycke skulle det hava varit
ett fel att undertrycka denna metonymi, varigenom den behövliga
evfemismen åstadkommes.
Det är mycket i Lindroths tadel, som i likhet med detta
grundas på det personliga tycket, men i sådana fall kan ju mitt
tycke vara lika gott som hans ; den förtrogenhet med Eddans
uttryckssätt, som översättningsarbetet bör hava skänkt mig, skulle
väl snarast öka tilltron till mitt omdöme. I de fall åter, där
Lindroth grundar sitt fållande domslut på sådant, som kan med
skäl gendrivas, hoppas jag, att den föregående framställningen
skall befinnas innehålla en sådan vederläggning.
Alla dessa tre anmälare är en fördom gemensam, som gör
deras omdömen skeva. Det är föreställningen om möjligheten av
en idealisk Eddaöversättning. Nordenstreng s. 663 a säger: "En
verklig skald skulle utan tvifvel kunna ge oss en med avseende å
såväl form som innehåll’ fullgod svensk Eddatext; men en verklig
skald kräfs det därtill, och en, som är kunnig i isländska, mytologi
och sagohistoria”, CederschiÖld s. 203: "Nu låter det väl tänka
sig, att en skald med utomordentlig makt att forma vårt språk,
en trollkarl sådan som Gustaf Fröding, skulle vara i stånd att
giva en tolkning av Eddan i originalets versslag, en tolkning, som
vore fullt njutbar för nutidssvenskar” men tillägger, att detta konst-
stycke knappt skulle lyckas ens för en Fröding utan att skalden
skulle nödgas modernisera versen som Tegnér i Rings drapa, och
Lindroth s. 221 fordrar för uppgiften "en överlägsen språktalang i
förening med en kongenial poetisk uppfattning”. Mitt intryck
från arbetet med uppgiften är det, att denna väntade skald aldrig
skall komma. Om Viktor Rydberg översatt Eddan, som man med
Nordenstreng må beklaga, att han icke gjort, skulle han måhända
hava blivit fornivrarne till lags men troligen i något annat av-
seende lämnat lastarenom rum, såvida icke även berättigat klauder
förstummats inför det stora skaldenamnet. Varje Eddaöversättning,
även av en professionell skald med filologiska förutsättningar skulle
nog bli "ett försök, i mycket aktningsvärt och i många fall gott
men ändå ej fullt tillfredsställande våra önskningar och behov”,
och med denna uppfattning synes det mig, att det riktigaste vore
att, som CederschiÖld slutligen motvilligt gör, erkänna, att ”det
bästa är en fiende till det goda” och från denna synpunkt bedöma
arbetet.
Stockholm 30 dec. 1915.
Erik Brate.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
