Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Brate, Anmälan av "Från Filologiska föreningen i Lund. Språkliga uppsatser. IV” - Finnur Jónsson, Anmälan av "Hj. Falk, Altnordische Waffenkunde”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Anmälan. 189
Vermischte Beiträge sur Wortforschung av H. P etersso n , i det
av de 22 bidragen 11 behandla sanskritord (gunas, sti-, kalatram,
inoti, stauti, kürpa-, maräla-, kahlära-, mämså-, srakva-, mätaiigas),
4 latinska (polleo, hallus; poples, nævns), 5 grekiska Qiögöog, elfiå-
àeg, HCJjbLciKOv, dQ Q dßrj, k o q ö ó q }), ett lit. (sirpti), ett serb. (guliti).
IS. 123 hänföres fvn. hagl som reduplicerad bildning till lit.
ssalnà ’Reif, ndL hal ’gefrorene Erde’ m. fl., s. 125 nämnes fvn.
haukr i sammanhang med npers. kabk ’Rebhuhn’, och s. 135 fvn.
fiumall med lat. tumeo samt s. 144 fvn. Jcjd ’reiben’ som rotord
till serb. guliti ’schinden, ausschälen, abrinden’.
H. Sjö va ll, Om byggnadsoffer och besläktade bruk hos greker
och romare behandlar visserligen icke något nordiskt ämne, men
som byggnadsoffret ”låter sig i mångfaldiga variationer påvisas i
hela världen antingen som ännu lefvande eller fordomdags prakti-
seradt bland de mest skilda folk”, är uppsatsen även lärorik vid
forskning i nordisk kulturhistoria. Byggnadsoffret, som utgöres
av ett levande väsen eller ett annars lämpligt föremål och skedde
till förmån för den byggnad, som skulle uppföras, kan betraktas
som ett sonoffer att blidka den däinon, som ägde jordbiten, som
ett köp av husets trevnad, som ett medel att skapa en skyddsande
åt den nya byggnaden eller som rent apotropeiskt, skyddande mot
ont, och förf. ser dess ursprung i det apotropeiska sonoffret, som
bottnar i animistiska föreställningar, och styrker sin uppfattning
såväl genom undersökning av antika textställen som arkeologi-
ska fynd.
Stockholm den 6 sept. 1915.
Erik Brate.
Ej. Falk: Altnordische wajfenkunde. M it 37 figuren im text
( Vidensk. Selsk. Skr. II\ Hist.filos. kl. 1914).
Dette skrift om de gamle våben slutter sig nöje til det af
forf. tidligere udgivne Altnordisches Seewesen. Bægge skrifter er
overmåde nyttige og må derfor hilses velkomne. Vi har altfor
længe savnet denslags samlede fremstillinger. Skriftet vidner om
en omhyggelig indsamling af stoffet, kritisk behandling deraf og,
hvad der gör det endnu værdifuldere, om et vidtstrakt kendskab
til skrifter — både gamle og nye — fra ikke-nordisk område og
benyttelse af dem til mangesidig belysning af æmnet.
Skriftet består af 11 kapitler, hvoraf det første indeholder
”Allgemeines”. Kap. 2—7 handler om angrebsvåbnene (sværd,
spyd, bue-pil-kogger, økse, kølle, kniv), kap. 8—10 om dæknings-
våbnene (skjold, hjælm, liv-, arm- og foddækning); endelig handler
kap. 11 om ”krigsmaskiner”.
ARKIV FOR NORDISK FILOLOGI X X X III, NT FÖLJD X X II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
