- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola /
Femte upplagan. 4. I - L (1697-2232)

(1937-1965) [MARC]
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

KUNSKAPENS BOK

NATUR OCH KULTURS ILLUSTRERADE UPPSLAGSVERK FÖR HEM OCH SKOLA Att väcka håg för studier, egga fantasin, stilla kunskapstörsten med vetande i fängslande form och på så sätt främja förståelsen för vad som rör sig i tiden — detta är syftet med KUNSKAPENS BOK FEMTE HELT OMARBETADE UPPLAGAN

BAND 4 I – L

logotyp
BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Reproduktion och tryck hos ESSELTE AB • STOCKHOLM 1955 Färgkartor från GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT • STOCKHOLM Papper levererat av FINPAPPERSBRUKENS FÖRSÄLJNINGS AB • STOCKHOLM © BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR • STOCKHOLM 1955 Printed in Sweden Del 1 tryckt 1954 Del 2 tryckt 1954 Del 3 tryckt 1954 Del 4 tryckt 1955 REDAKTÖR SVEN S. LIDMAN Andre redaktör ANN-MARIE LUND Fil. kand. Illustrationsredaktörer SVEN S. LIDMAN, ROLAND HENTZEL AVDELNINGSREDAKTÖRER Arkeologi: BENGT G. SÖDERBERG Fil. dr Astronomi: CONRAD LÖNNQVIST Lektor Botanik: YNGVE CEDERHOLM Läroverksadjunkt Ekonomi: INGVAR OHLSSON Docent Filosofi: ALF AHLBERG Fil. dr Fotografering: K. O. SJÖSTRÖM Civilingenjör Fysik: BENGT LINDWALL Lektor Geografi: LENNART DALÉN Lektor Historia: ERIK NORDELL Rektor Hälsovård: SVEN FORSSMAN Professor Jordbruk: ALLAN HALLERBY Agronom Juridik: ATLE ERIKSSON Rådman Kemi: IWAN BOLIN Fil. dr Konst: BENGT G. SÖDERBERG Fil. dr Krigsvetenskap: ROLAND ENGDAHL Kapten (Flotta) GUNNAR LUNDQUIST Kapten (Armé) ÅKE LÖNNBERG Kapten (Flyg) Litteratur: E. N. TIGERSTEDT Professor Matematik: CONRAD LÖNNQVIST Lektor Medicin: ÅKE SWENSSON Docent Musik: IVAR STARE Fil. kand. Näringslära: ERNST ABRAMSON Professor Politik: WILLY STRZELEWICZ Fil. lic. Psykologi och pedagogik: EJJE BERLING Fil. lic. Religion: HELGE LJUNGBERG Biskop Socialpolitik: GÖRAN TEGNER Direktör Sport: SVEN LINDHAGEN Redaktör Språk: SVEN MOSSIGE Fil. mag. Teater och film: CHRISTER TOPELIUS Fil. lic. Teknik: GREGORY LJUNGBERG Civilingenjör, fil. mag. Zoologi: LORENTZ BOLIN Lektor

Förord till den elektroniska utgåvan

Se förordet till verket.


The above contents can be inspected in scanned images: smutstitel, smutstitelbladets baksida, titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - smutstitel, smutstitelbladets baksida, titelsida, titelbladets baksida
Medarbetare i detta band - v
Uttalsbeteckningar - vii
Ibsen, Henrik — norsk dramatiker med världsrykte - 1697, 1698
    Läroåren - 1697
    Hans uppgörelse med landsmännen och sig själv - 1697, 1698
    Den ensamme grubblaren - 1698
Idisslare — omtyckt villebråd och viktiga husdjur - 1698, 1699
    Idisslarnas fyra magar - 1698
    Fredliga men inte särdeles klyftiga djur - 1698, 1699
Idrottsrörelsen — världens främsta ungdomsrörelse - 1699, 1700, 1701, 1702, 1703, 1704, 1705
    Den mänskliga tävlingsdriften - 1699, 1700
    Britterna gick i spetsen - 1700
    Den tredelade brittiska sporten - 1700
    Skillnaden mellan svensk och anglosaxisk idrott - 1700
    Amatörregelns egentliga innebörd - 1700
    Olika amatöruppfattning - 1701, 1702
    Idrotten sväller ut - 1702
    USA är mest framgångsrikt - 1702
    Sveriges starka idrott - 1702, 1703
    Hur idrotten är organiserad - 1703
    Förbunden kommer till - 1703
    De äldsta svenska klubbarna - 1703, 1704
    De äldsta förbunden - 1704
    Fackliga och geografiska förbund - 1704
    Svensk idrottsorganisation mönsterbildande för många länder - 1704
    Märkena gör propaganda och ger pengar - 1704, 1705
    Den breda motionsidrotten - 1705
    Idrottsmoralen - 1705
Idrottsträning — hur man skaffar sig god kondition - 1705, 1706, 1707
    Två sorters träning - 1705, 1706
    Omväxling skänker nöje - 1706
    Teknik- och specialträning - 1706
    Man bör ej träna för hårt i början - 1706
    Sex månaders träning för att nå formen - 1706
    »Nedträningen» - 1707
Igelkotten — ett av världens äldsta däggdjur - 1708, 1709
    Igelkotten är ormens dödsfiende - 1708
    Öm och omtänksam som mor - 1708, 1709
    Igelkottens vinteride - 1709
Imperialism — från antikt världsvälde till modern kolonialmakt - 1709, 1710, 1711, 1712
    Den portugisisk-spanska eran - 1710
    Hollands stora århundrade - 1710
    Kraftmätningen mellan engelsmän och fransmän - 1710
    Kapplöpningen om kolonierna - 1710, 1712
    Kolonialvälden år 1900 - 1711
    Det brittiska imperiet — alla tiders väldigaste rike - 1712
    Den kontinentala imperialismen - 1712
    Frascistisk och kommunistisk imperialism - 1712
Index — en ekonomisk måttstock - 1713, 1714
    Några problem vid indexräkning - 1713
    Olika officiella indexserier - 1713, 1714
    Partiprisindex - 1714
    Volymindexserier - 1714
Indianerna — Amerikas urinvånare - 1715, 1716, 1717, 1718, 1719, 1720, 1721, 1722, 1723, 1724
    Varifrån kom indianerna? - 1715, 1716
    »Skinnstrumpas» indianer - 1716
    Fiskarindianer på västkusten - 1716, 1717
    Indianer som idkar hemslöjd - 1717
    Urskogsjakt med förgiftade pilar - 1717, 1718
    Chacos indianer och Eldslandets - 1718
    Mayafolket - 1718, 1719, 1720
    Mexikanska höglandskulturer - 1720, 1721
    Människooffer och praktfulla tempel - 1721
    Aztekväldets undergång - 1721, 1722
    Sydamerikanska högkulturer - 1722
    Inkaväldets uppkomst - 1722, 1723
    Åkerbrukare och soldyrkare - 1723
    Inkaväldets undergång - 1723
    En sönderslagen högkultur - 1723, 1724
    Är indianerna ett utdöende släkte? - 1724
Indien — Indiska unionen och Pakistan - 1725, 1726, 1727, 1728, 1729, 1730, 1731, 1732, 1733, 1734, 1735, 1736
    Ett geografiskt kaleidoskop - 1726
    En naturlig skyddsmur - 1726
    Det stora låglandet i norr - 1726, 1728
    Ett pärlband av stora städer - 1728
    Det sydindiska platålandet - 1728, 1729
    De märkhyade indiernas land - 1729
    När regnet kom - 1729, 1730
    Under monsunens välde - 1730, 1732
    Indisk vardag - 1731
    En rik växt- och djurvärld - 1732
    Ett myller av folk - 1732
    En stormakt under främmande välde - 1732, 1733
    Brittiska Indien växer fram - 1733, 1734
    Främre Indien under brittisk ledning - 1734
    Den indiska nationalismen - 1734, 1735
    Indiska unionen och Pakistan - 1735, 1736
Indiens religioner — en religionernas smältdegel - 1736, 1737
    Religionens vägar - 1736
    Frälsning genom tro och kärlek - 1736, 1737
    Samma gudom i otaliga former - 1737
    De införda religionerna - 1737
Indiens språk och litteratur — de många språkens land - 1737, 1738, 1739, 1740
    Från Rigveda till Tagore - 1738, 1739
    Den klassiska sanskritåldern - 1739, 1740
    Litteratur på olika språk - 1740
Indiska oceanen — monsunernas hav - 1740, 1741
    Monsunernas inflytande - 1741
Indoeuropeiska språk — vår egen språkgrupp - 1742, 1743, 1744
    Indoeuropeisk jämförande språkforskning - 1742
    Det äldsta indoeuropeiska språket - 1742, 1743
    Från veda och sanskrit till de germanska språken - 1743
    Grekiska dialekter - 1743
    Den keltiska språkfamiljen - 1743
    Den germanska språkfamiljen - 1743
    Indoeuropeiska språkens utbredning - 1744
Indonesien — en ny asiatisk storstat - 1744, 1745, 1746, 1747, 1748
    Ett tropiskt örike - 1744
    Ett land utan årstider - 1744, 1745
    Ris, socker, tobak, kautschuk - 1745, 1746
    Tre olika folkslag - 1746
    Sumatra, ett framtidsland - 1747
    Borneo, Asiens största ö - 1747
    Celebes, ön som ser ut som en sjöstjärna - 1747, 1748
    En mönsterkoloni, som gjorde sig fri - 1748
Industri, industrialism — hur maskinen omgestaltat världen - 1749, 1750, 1751, 1752, 1753, 1754, 1755
    När Englands stenkol tog död på Sveriges ledning inom järnexporten - 1749, 1750
    Genom ångmaskinen kom stenkolslagren till användning - 1750
    De första stora uppfiningarna - 1750
    Maskinens segertåg - 1750, 1752
    Från industrins barndom - 1751
    Vad transportmedlens förbättring betydde - 1752
    Järnvägarna revolutionerar transporttekniken - 1752
    Den ekonomiska liberalismen - 1752
    Förskjutningar i befolkningens yrkesfördelning - 1752
    Utvecklingen i Sverige - 1753
    Industrin ställer stora krav på kapital och arbetskraft - 1753, 1754
    Antalet tjänstemän ökar genom näringslivets omvandling - 1754, 1755
    Näringslivet har blivit mer konjunkturkänsligt - 1755
    Höjd levnadsstandard - 1755
Infanteriet — markstridskrafternas kärna - 1756, 1757, 1758, 1759, 1760
    Gustav II Adolf moderniserar infanteriet - 1756
    De första eldhandvapnen - 1756
    Avfyringsanordningarna förbättras - 1756
    Det moderna repetergeväret - 1758
    Karbin och pistol - 1758
    Kulsprutans segertåg - 1758
    Moderna svenska infanterivapen - 1758, 1759
    Pansarvärn och tung eldkraft - 1759
    Nya vapen i vardande - 1759
    Infanteriets krigsförband - 1759
    Specialinfanteri - 1759, 1760
    Svensk infanteritaktik av idag - 1760
    Infanteriets fredsorganisation - 1760
Ingenjörtrupper - 1760, 1761
    Ökade krav på väg- och broarbeten - 1760
    Förstörings- och fältarbeten - 1760, 1761
    Landets civila kapacitet utnyttjas - 1761
    Från Sappörkompani till ingenjörtrupper - 1761
Inkomstfördelning — vem får alla pengarna? - 1762, 1763
    Olika sätt att betrakta fördelningen - 1762
    Felkällor i taxeringsstatistiken - 1762
    Inkomstfördelningen under ett visst år - 1762, 1763
    Varför är fördelningen av betydelse? - 1763
Insekter — en djurgrupp med 500 000 arter - 1764, 1765, 1766, 1767
    Rikt utvecklade sinnesorgan - 1764
    Myrornas antennluktspråk - 1764, 1765
    Ägg, larver och puppor - 1765
    Insekternas instinkt - 1765
    Hur sömntornstekeln lägger sina ägg - 1765, 1766
    En skalbagges komplicerade utveckling - 1766
    Har människorna eller insekterna herraväldet över Afrika? - 1766
    Skadeinsekterna — brottslingarna i naturens värld - 1766
    Strävan efter jämvikt - 1766, 1767
    Hur parasit- och rovinsekterna mobiliseras mot skadeinsekterna - 1767
    Skadeinsekterna bekämpas från luften - 1767
    Insekter överför i många fall människans farligaste sjukdomar - 1767
Insektätande växter — växter som äter djur - 1767, 1768
    Växter med falluckor och upplösande vätskor - 1767, 1768
    Växter med klibbiga, hoprullbara blad - 1768
    Växter med kannor i vilka insekterna drunknar - 1768
    Det finns tre olika slags »fångstapparater» - 1768
Intelligens och intelligensmätning — kan vår intelligens mätas och vägas? - 1769, 1770, 1771, 1772
    Hur intelligensmätningen började - 1769
    Intelligensålder och intelligenskvot - 1769, 1770
    Vad består intelligensen av? - 1770
    Olika slags test för specialförmågor - 1770, 1771
    Intelligensproven och det praktiska livet - 1771
    Intelligenstest används med måtta - 1771, 1772
Investering — en grundval för ökat välstånd - 1772, 1773
    Brutto- och nettorealinvestering - 1772
    Investeringarna i konjunkturförloppet - 1772, 1773
    Byggnadsregleringen i Sverige - 1773
    Investeringsutvecklingen i Sverige - 1773
Irak — landet kring Eufrat och Tigris - 1774, 1775
    Irak som självständig stat - 1775
Iran (Persien) — mattornas och bergoljans land - 1775, 1776, 1777, 1778
    Det persiska riket blev Iran - 1776
    Oaser och öknar, rosenträdgårdar och saltträsk - 1776, 1777
    Fåraherdar och bönder - 1777, 1778
    Irans framtid ligger i oljan - 1778
    Karavanstigar och järnvägsbyggen - 1778
Irland — den gröna ön och dess hårda öden - 1779, 1780, 1781
    Nordiska vikingavälden på Irland - 1780
    Under engelskt förtryck - 1780
    Självständighetssträvanden - 1780
    Ön längst ut i Atlanten - 1780, 1781
    Gröna betesmarker året om - 1781
    Den irländska frågan - 1781
Is — hur vatten fryser till is - 1782, 1783, 1784
    Ett viktigt undantag från en allmän regel - 1782
    Hur vattnets fryspunkt kan påverkas - 1782
    Isbildning i strömmande vatten - 1782, 1783
    Isens bärkraft och isläggningen - 1783
    Israpporterna - 1783, 1784
    Internationell skala - 1784
    Farliga sjöfartshinder - 1784
    När sjöarna fryser och går upp - 1784
    Vårisen är spröd och opålitlig - 1784
Ishockey — världens främsta issport - 1785, 1786, 1787
    Sveriges sagolika start - 1785, 1786
    Propaganda ger resultat - 1786
    Sveriges första triumfer - 1786
    Hur ishockey spelas - 1786, 1787
    Fascinerande idrott - 1787
Islam — en världsreligion och ett världsvälde växer fram - 1788, 1789, 1790
    Ur arabernas historia före islam - 1788
    En enkel tro — på en sträng Gud - 1788
    En mödosam väg till paradiset - 1788
    Hur man kommer direkt till paradiset - 1788, 1789
    Ett världsvälde uppstår och splittras - 1789
    Då islam hotade Europa - 1789, 1790
    En blomstrande kulturepok - 1790
    Islam som religiös och politisk maktfaktor i modern tid - 1790
Island — vulkanernas och sagornas ö - 1791, 1792, 1793, 1794
    Fristatstiden 930—1262 - 1792
    Frihetens förlust — andlig och materiell tillbakagång - 1792
    Islands natur och naturtillgångar - 1792, 1794
    Från de isländska vidderna - 1793
    Folkmängd och näringar - 1794
    Snabb utveckling - 1794
Islands språk och litteratur — Nordens stora forntidslitteratur - 1795, 1796, 1797, 1798, 1799, 1800, 1801
    Hur nordmännen kom till Island - 1795
    Intet germanskt språk är så rent som isländskan - 1795, 1796
    Nordisk världslitteratur. En egenartad kultur - 1796
    Begränsning som ledde till mästerskap - 1796
    Eddadikter - 1796, 1797
    Skaldediktning - 1797, 1798
    Egil Skallagrimssons saga - 1798, 1799
    Sagorna om Gunnlaug Ormtunga och Laxdalingarna - 1799, 1800
    Njals saga - 1800
    Sagornas karaktär - 1800
    Den kristna litteraturen - 1800, 1801
    Nyare tiden - 1801
Israel och Jordanien — det återuppståndna Sion - 1802, 1803, 1804, 1805
    Brittiska mandattiden - 1802
    Gammalt och nytt skapar konflikter - 1802, 1803
    Israel, ett industriland i vardande - 1803
    Staten Israels tillkomst - 1803, 1804
    Transjordanien blir Jordanien - 1804, 1805
Istanbul — den forna kejsarstaden vid Bosporen - 1805
Istiden och postglacialtiden — då isen var herre över Norden - 1806, 1807, 1808, 1809
    Klimatväxlingar och interglacialtider - 1806
    Jordens kvartära nedisningsområden - 1806, 1807
    Moräner och rundhällar - 1808
    Rullstensåsarna bildades under istiden - 1808
    Baltiska issjön och Yoldiahavet - 1808, 1809
    Genom landisarnas avsmältning steg havsytan - 1809
    Litorinahavet - 1809
Italien — Romarrikets moderna arvtagare - 1810, 1811, 1812, 1813, 1814, 1815, 1816
    Det förgångnas minnen lever i nutidens verk - 1810
    Det tysk-romerska riket - 1810, 1812
    Italiens sköna land - 1811
    Napoleon förberedde Italiens enhet - 1812
    Fascismens Italien - 1812
    Italien efter fascismen - 1812, 1814
    Från Alpernas snöfjäll till Siciliens apelsinlundar - 1814
    Den italienska halvön - 1814
    Syditalien, de eldsprutande bergens och förödande jordbävningarnas land - 1814, 1815
    Den italienska halvöns geologiska historia - 1815, 1816
    Italienarna är mestadels jordbrukare - 1816
    Modern storindustri växer fram - 1816
    Det forna imperiet - 1816
Italienska språket — sångens och musikens språk - 1816, 1817
    Enkel och konsekvent stavning - 1817
Italiensk konst — en lysande insats i konstens historia - plansch, plansch, 1817, 1818, 1819, 1820, plansch, plansch, 1821
    En skönhet från renässansen - plansch
    Kristen mystik och hednisk prakt - plansch
    Från gotik till renässans - 1818, 1819, 1820
    Högrenässansen - 1820
    Venetiansk 1500-talskonst - 1820
    Klassicism och barock i arkitekturen - 1820
    Tradition och opposition i bildkonsten - 1820, 1821
Italiensk litteratur — kärlek och politik - 1822, 1823
    Renässans och barock - 1822, 1823
    Upplysning och romantik - 1823
    Nutiden - 1823
Italiensk musik — från Monteverdi till Verdi - 1824
    Kyrklig sång och folkmusik - 1824
    Operans historia börjar i Italien - 1824
    Violinens fulländning förnyar musiken - 1824
Jakt — våra förfäders förnämsta näringsfång - 1825, 1826, 1827, 1828, 1829
    Jakten avsåg även skydd mot farliga rovdjur - 1825
    En furstlig och adlig sport - 1825
    Åtgärder för jaktens reglering och villebrådsstammarnas bevarande - 1826
    Fara för utrotning av villebråd - 1826
    Modern jakt måste baseras på direkt jaktvård - 1826, 1827
    Lovlig jakttid och fridlysning - 1827
    Ståndskytte - 1827
    Gångskytte - 1827, 1828
    Drevjakt - 1828
    Jakt med stövare - 1828
    Jakt med fågelhund - 1828
    Jaktens värde - 1828
    Problem i modern jakt - 1829
James, William — den moderna religionspsykologiens grundare - 1829
    Religionens sanningsvärde - 1829
    Den kämpande Guden - 1829
Japan — den uppgående solens land - 1830, 1831, 1832, 1833, 1834, 1835, 1836, 1837, 1838, 1839
    En färd runt det gamla och det nya Japan - 1830, 1831
    Japans natur och näringsliv - 1831
    Taifuner och jordskalv - 1831, 1832
    Den japanska trädgårdskonsten - 1832
    Japanerna har det trångt - 1832, 1833
    Kulturell utveckling - 1833, 1834
    Dagligt liv i Japan - 1834
    Japans industri och sjöfart - 1834
    Japans religioner - 1834
    Glimtar från Nippon - 1835
    Språk och litteratur. Japanska språket - 1834, 1836
    Tankadikter och romaner - 1836
    Den japanska teatern - 1836
    Musik - 1836, 1837
    Dans - 1837
    Konst - 1837
    Japan genom tiderna - 1837
    En utpräglad feodalstat - 1837, 1838
    En ny tid bryter in — kontakt med Västerlandet - 1838
    Rysk-japanska kriget — Japan blir stormakt - 1838
    Kriget i Kina - 1838, 1839
    Andra världskriget - 1839
    Efterkrigstidne och fredsfördraget - 1839
Jazz — rytmens eggande makt - 1840, 1841
    Teknik - 1840, 1841
    Negrernas egen musik - 1841
    Gershwin och andra - 1841
Jenne d’Arc — jungfrun av Orléans - 1842, 1843
    En bondflicka tar befälet - 1842
    Kröningen i Reims, höjdpunkten på Jeannes bana - 1842
    Från kättardom till helgonförklaring - 1842
Jefferson, Thomas — en frihetens försvarare - 1843
    En centralgestalt i unionens liv - 1843
    Den jeffersonska traditionen - 1843
Jerusalem — den heliga staden - 1844, 1845
    Stadens växlande öden under vår tideräkning - 1844, 1845
Jesuiter — Jesu sällskap och dess grundare - 1845, 1846, 1847
    Pagen blir riddare - 1845
    Riddaren möter sitt öde - 1845, 1846
    Som pilgrim — genom »Misströstans dy» - 1846
    Loyola förstår, att kunskap är makt - 1846
    Generalen får sin armé - 1846
    Genom fyra sekler - 1846, 1847
Jesus Kristus — människosonen - 1848, 1849, 1850
    Vilka källor har vi för kännedomen om Jesus? - 1848
    Vad vet vi om Jesu liv? - 1848
    Jesu underverk - 1848, 1849, 1850
Jiu-jitsu — japansk försvarskamp - 1850, 1851
    En lektion i jiu-jitsu - 1851
Johan III — en svensk renässanskung - 1851, 1852, 1853
    En häftig och krigisk natur - 1852
    I konflikt med adel och präster - 1852
    Svensk-polsk front mot Ryssland - 1852
    En väldig byggherre - 1852, 1853
    En verkligt kulturfrämjande regent - 1853
Johnson, Eyvind — idealist och skeptiker - 1853, 1854
Jordarter och bergarter — berggrunden och jordavlagringarna - 1855, 1856, 1857, 1858, 1859, 1860
    Mineraljordarna - 1855, 1856, 1857
    Organogena bildningar - 1857
    Kemiska sediment - 1857
    Kulturjordarna - 1857
    Bergarterna - 1857, 1858
    De eruptiva eller magmatiska bergarterna - 1858, 1859
    Seidmentbergarter - 1859, 1860
    Metamorfa eller omvandlade bergarter - 1860
    De geologiska processernas kretslopp - 1860
Jordbruk — från hackbruk till modern jordbruksdrift - 1861, 1862, 1863, 1864, 1865, 1866
    Med en krokig trädgren som hacka - 1861
    Plogens och harvens tillkomst - 1861
    Vad jordreformen betytt för Nordens jordbruk - 1861
    Staten börjar intressera sig för jordbrukets problem - 1862
    Nya brukningsmetoder — större skördar - 1862, 1863, 1864
    Användningen av handelsgödsel vinner insteg - 1864
    Försök och forskning - 1864
    Den animaliska produktionens uppsving - 1864
    Skörderesultat - 1864, 1865
    Från självhushållning till byteshushållning - 1865
    Rationalisering och produktpriser - 1865, 1866
Jordbruksmaskiner — i stället för jordbruksarbetare - 1866, 1867
    Numera kan säden både skördas och tröskas direkt på fältet med maskin - 1866
    I traktorns och skördetröskans tidevarv - 1866, 1867
Jordbrukspolitik — jordbrukets framtid - 1868, 1869, 1870
    Människan kan inte äta sig mer än mätt - 1868
    Familjejordbruken dominerar - 1868
    Jordbrukskrisen och dess följder - 1868, 1869
    Det framtida jordbruket - 1869
    Jordbrukskalkylen - 1869
    Kompensation för stegrade kostnader - 1870
Jorden — vår egen planet - 1870, 1871, 1872, 1873, 1874, 1875, 1876, karta, karta
    Foucaults pendelförsök är det mest påtagliga beviset för jordens rotation - 1870
    Jorden rusar fram i universum med en hastighet som är 600 gånger snabbare än det snabbaste flygplan som konstruerats - 1870, 1871
    Jordens form och storlek - 1871
    Latitud och longitud - 1871, 1872, 1873, 1874
    Hur man bestämmer en orts latitud och longitud - 1874
    Jorden är avplattad mot polerna - 1874
    Hav och land - 1874
    Höjdskillnader i havet - 1874
    Höjdskillnader i jordytan - 1875
    Kontinenterna »simmar» på ett trögflytande underlag - 1875
    Seismologin ger viktiga upplysningar om jordens inre - 1875, 1876
    Jordens täthet - 1876
    Västra, östra halvklotet - karta
    Land-, vattenhalvklotet - karta
Jorden och jordräntan — hur jorden lönar sin ägare - 1877
    Jordräntans betydelse - 1877
Jordskalv — då jorden gungar - 1878, 1879, 1880
    Jordskalven registreras på seismografer - 1878
    Vetenskaplig utforskning av jordbävningarna började först vid mitten av 1800-talet - 1878
    Hur uppstår jordskalv? - 1878, 1879
    Hypocentrum och epicentrum - 1879, 1880
    Fennoskandias jordskalv förorsakas av landhöjningen - 1880
    Havsbävningar - 1880
Josephson, Ernst — en stor målare och diktare - 1881, 1882
    Betydelsefulla år i utlandet - 1881
    Näcken — oförstådd av samtiden - 1881, 1882
    Sjukdomsåren - 1882
Judar och judendom — ett skingrat folks historia - 1882, 1883, 1884, 1885, 1886
    Den bibliska tidens sista århundraden - 1882, 1883, 1884
    Judarna i diasporan - 1884
    Som främlingar bland muhammedaner och kristna - 1884, 1885
    Emancipation, rasantisemitism, sionism - 1885, 1886
    Judendomens tre pelare - 1886
Jugoslavien — sydslavernas sköna land - 1887, 1888, 1889, 1890
    Flera språk och folkslag - 1887, 1888
    Riksdelarna som bildar Jugoslavien - 1888
    Jordbruk och boskapsskötsel - 1888
    Rika mineraltillgångar - 1888
    Serberna är det dominerande folkelementet - 1888, 1890
    En ung stat i blickpunkten - 1889
    Under tysk ockupation - 1890
    Titoregimen - 1890
    Orientering västerut - 1890
Julen — midvinterblot och kristen jul - 1891, 1892, 1893
    Julen — jäktets och penningens tid - 1891
    Den gamla nordiska julen - 1891
    Jultomten - 1891, 1892
    Julen och döden - 1892
    Julen — släktgemenskapens fest - 1892
    Julgran och julklappar - 1892
    Den kristna julen - 1892, 1893
    Den 25 december - 1893
Julirevolutionen — borgerskapets revolution - 1893
    Kungadömet bevaras men kungamakten inskränkes - 1893
    En signal till resning - 1893
Juridik — rättsväsendets ursprung och utformning - 1894
    Skriven lag, praxis, prejudikat och andra rättskällor - 1894
    Hur juridiken indelas - 1894
Jämtland — landet kring Storsjön - 1895, 1896, 1897, 1898, 1899
    Fjällens och sjöarnas rike - 1895, 1896
    Skogslandet i sydöst - 1896
    Ett farande folk men med rotfäste i hembygden - 1896
    Indalsälven - 1896
    Ur Jämtlands historia - 1898
    Frösö skola — gammalt bildningscentrum - 1898
    Jämtlands stad, Östersund - 1898
    Jämtländska vidder - 1899
Järn — historiens viktigaste metall - 1900, 1901, 1902, 1903, 1904
    90 procent av världens malmer är järn - 1901
    Världens järnmalmstillgångar - 1901
    Järnets livstid - 1901
    Järnmalm och »gångart» - 1901, 1902
    Koljärn - 1902
    Masugnsprocessen - 1902, 1903
    Stålframställning - 1903
    Legerade stål - 1903, 1904
    Stålet formas - 1904
    Järnets kemi - 1904
Järnvägar — från Stephensons ångvang till blixttåget - 1905, 1906, 1907, 1908, 1909
    Järnvägsbyggandet i Sverige - 1906
    Bana och spår - 1906
    Jättebroar och tunnlar - 1906
    Lokomotiv och vagnar - 1906, 1908
    Med ånga och elektricitet - 1907
    Svenska lok och expressfarter - 1908
    Godstrafiken behöver tunga lok - 1908
    Tåghastigheten i skilda länder - 1908
    Elektriska järnvägar - 1908, 1909
    Den svenska järnvägselektrifieringen - 1909
    Järnvägarnas framtid - 1909
Järnåldern — från Hallstatt- till vikingatid - 1910, 1911, 1912, 1913, 1914, 1915
    Hallstatt-tiden på gränsen mellan brons- och järnåldern - 1910
    Romerska dryckeskärl nyttjades i Norden - 1910, 1912
    Minnen av järnåldersmannens liv - 1911
    Ett östgotiskt rike från Östersjön till Svarta havet - 1912
    Folkvandringstiden — guld till Norden - 1912
    Kungagravar från Sveaväldets äldsta tid - 1913, 1914
    Vikingatiden - 1914
    Kammakaryrket omhuldades livligt i Birka - 1914, 1915
Jästsvampar och jäsning — hur alkohol uppstår - 1915
    Socker blir alkohol och koldioxid - 1915, 1916
    Framställning av sprit och öl - 1916
    Många värdefulla jäsningsprodukter - 1916
Jönköping — en urgammal trafikknut - 1916, 1917
    En utpräglad industristad - 1917
Kaffe, te och kakao — tre stimulerande drycker - 1918, 1919, 1920, plansch, plansch
    Kaffeträdet och kaffebönorna - 1918
    I Arabien får endast mannen koka kaffe - 1918
    Drick aldrig kaffe på fastande mage - 1919
    Ordet »théh» betydde ursprungligen dryck - 1919
    Även te innehåller koffein - 1919
    Kakao är ett näringsrikt ämne - 1919, 1920
    Gammal kulturväxt - 1920
    De största producenterna av kaffe, te och kakao - 1920
    Plantageidyller av igår - plansch
    Hur teet framställes och avnjutes - plansch
Kairo — Afrikas största stad - 1920, 1921
    Kairo, som snart är 1000 år, är den tredje av Egyptens huvudstäder - 1920
    En modern stad och ett säte för gammal kultur - 1921
Kaktus — öknens och blomfönstrens taggiga växter - 1921, 1922
    Kaktusen som nyttoväxt - 1922
Kalevala — Finlands nationalepos - 1923
    Innehållet i Kalevala - 1923
Kalmar — »rikets nyckel» - 1924, 1925
    Kalmar slott — »rikets nyckel» - 1925
Kameldjur — »öknens skepp» och andernas ullproducent - 1925, 1926
    Seg uthållighet - 1925, 1926
    Gobiöknens kamel - 1926
    Andernas kameler - 1926
Kameleont — trögdjuren bland ödlorna - 1927
    Retad kameleont skiftar färg - 1927
Kanal — konstgjorda vattenvägar - 1928, 1929
    Slussystemets utveckling - 1928
    Hur kammarslussen är konstruerad - 1928
    Europeiska kanalsystem - 1928, 1929
    Kanalförbindelserna i Sverige - 1929
Kanin — harens tama kusin - 1929, 1930
    Tamkanin — i många former - 1930
Kanotsport — en modern sommar- och semestersport - 1930, 1931, 1932
    Fyra huvudtyper - 1930, 1931
    Hur kanoten används - 1931, 1932
    Enorm utveckling - 1932
Kant, Immanuel — en lagstiftare i tankens värld - 1932, 1933, 1934
    Kunskapsläran - 1932, 1933
    Kategorierna - 1933
    »Kategorierna i arbete» - 1933
    Mänsklig kunskaps ofullkomlighet och storhet - 1933, 1934
    Förnuftsidéerna - 1934
    Kants etik - 1934
    Kants religionsfilosofi - 1934
    Hans estetik och teologi - 1934
Kapital — realiteterna bakom våra pengar - 1935, 1936, 1937
    All produktion är kapitalkrävande - 1935, 1936
    Varifrån kommer sparandet? - 1936
    Det personliga sparandet - 1936
    Företagssparandet - 1936
    Offentligt sparande - 1936
    Finanskapital - 1936, 1937
    Skattepliktiga förmögenheter resp. förmögenhetssummor i olika storleksklasser år 1952 (fysiska personer) - 1937
Karakterologi — bestämmer kroppsbyggnaden karaktären? - 1938, 1939, 1940, 1941
    Typskillnader iakttogs redan under antiken - 1938
    Karakterologins utveckling - 1938, 1939
    Den moderna karakterologin - 1939
    Kretschmers typlära - 1939, 1940
    Kritik mot Kretschmer - 1940
    Andra kroppsbyggnadstyper - 1940
    Psykologiska typer - 1940, 1941
    Sjöbrings individualpsykologi - 1941
Karikatyr och skämtbild — samhällssatir och personkarikatyr - 1942, 1943, 1944
    Svenska skämttecknare - 1944
Karl IX — den bistre hertigen - 1945, 1946
    Hänsynslös och energisk - 1945, 1946
Karl X Gustav — en erövrare - 1946, 1947
    Stora planer — djärva fälttåg - 1946, 1947
Karl XI — enväldets skapare - 1947, 1948, 1949
    Sträng och samvetsgrann regent - 1947, 1948
    Den stora reduktionen — det svenska bondeståndets räddning - 1948
    De sista åren fyllda av motgångar - 1948, 1949
Karl XII — en omstridd och fantasieggande gestalt - 1949, 1950
    Sveriges öde i Karl XII:s hand - 1949
    En krigarkonung - 1949
    Den borne ledaren - 1949, 1950
    Var Karl XII en stor fältherre? - 1950
    Var Karl XII en stor statsman? - 1950
    Skottet vid Fredriksten - 1950
Karl XIV Johan — den förste Bernadotte - 1951, 1952
    Den svensk-norska unionens skapare - 1951
    En fransman på Sveriges tron - 1951, 1952
    En regering på gott och ont - 1952
    Återvunnen popularitet - 1952
Karl V — kejsaren som ärvde ett världsvälde - 1952, 1953
    Kamp på tre fronter - 1953
Karl den store — medeltidens största härskargestalt - 1953, 1954
    Ett stort rike växer fram - 1953, 1954
    Karl krönes till romersk kejsare - 1954
    En folkuppfostrare - 1954
    Riket delas - 1954
Karlfeldt, Erik Axel — trygghetens och orons skald - 1955, 1956
    Fridolins poesi - 1955, 1956
    Höstlig dikt - 1956
Karlsson, Nils — Mora-Nisse — skidkungen - 1956, 1957
    En enastående segerrad - 1956, 1957
    Styrka, moral, kamphumör - 1957
Karlstad — Värmlands huvudstad - 1957
Karta — den geografiska forskningens främsta medel - 1958, 1959, 1960
    Kartans historia - 1958, 1959
    Kartan — ett oundgängligt och mångsidigt hjälpmedel - 1959
    Om konsten att läsa karta - 1959, 1960
    Kartskalan - 1960
    Olika kartprojektioner - 1960
    Våra mest använda kartor - 1960
Kartago — ett märkligt forntida handelsvälde - 1961, 1962
    De puniska krigen - 1961
    En aristokratisk republik - 1962
    Numera finns endast rester av det romerska Kartago - 1962
Kaspiska havet — jordens största insjö - 1962
    Insaltad fisk direkt ur havet - 1962
    En viktig transportväg - 1962
Katalys — små orsaker — stora verkningar - 1963, 1964
    Katalysatorerna i tekniken - 1963
    Enzym - 1963
    Enzymernas betydelse för livsprocesserna - 1964
    Enzymernas sammansättning är okänd - 1964
    Litet historik - 1964
Katarina II — Rysslands stora kejsarinna - 1965
    Kejsarinnans statskupp - 1965
    En initiativrik, upplyst despot - 1965
Kattdjur — det fulländade rovdjuret - 1966
    Vackra och blodtörstiga - 1966
Katten — fågeljägare och sällskapsdjur - 1967
    Katten är småfåglarnas dödsfiende - 1967
Kaukasus — högfjällen mellan Europa och främre Asien - 1968, 1969
    Som ett etnografiskt museum - 1969
Kautschuk — från indiansk leksak till världsprodukt - 1969, 1970, 1971, 1972
    Naturlig kautschuk - 1970, 1972
    Kautschukodling och gummiindustri - 1971
    Syntetisk kautschuk - 1972
Kavalleri — hästen som blev pansar och cykel - 1972, 1973
    Vapentekniken reducerar kavalleriets betydelse - 1972
    Spaning och rörlig strid moderna kavalleriuppgifter - 1972
    Gamla tiders kavalleri - 1972, 1973
    Svenskt kavalleri av idag - 1973
Kellgren, Johan Henrik — den svenska upplysningens främste skald - 1973, 1974
Kelterna — gallerna som slog Rom med skräck - 1975
    Gallien, kelternas huvudland - 1975
    Keltisk kultur blomstrar och trängs tillbaka - 1975
    Språk och litteratur - 1975
Kemi — läran om materien och dess omvandling - 1976, 1977, 1978, 1979, 1980
    Vad är kemi? - 1977
    Naturens tre kungariken - 1977
    Några kemister från tiden kring 1600 - 1977
    Vad är en förbränning? - 1977, 1978
    »Revolutionen behöver inga vetenskapsmän» - 1978
    Den moderna atomforskningens början - 1978
    Ett betydelsefullt men förbisett 100-årsjubileum - 1978
    Organisk kemi = kolföreningarnas kemi - 1978
    Levande och död materia - 1978, 1979
    Finns det någon »livskraft»? - 1979
    Den kemiska storindustrin har börjat konkurrera med växter och djur - 1979, 1980
    Råvarutillförseln måste ske utan störningar - 1980
Kemiska experiment som hobby - 1980, 1981
    Skärning och böjning av glasrör - 1980
    Mitt eget kemilaboratorium - 1981
Kepler, Johann — den celesta mekanikens grundläggare - 1982
    Keplers lagar - 1982
Keramik — sköna och nyttiga ting ur lera - 1983, 1984, plansch, plansch, 1985
    5000 år gammal keramik - 1983, 1984
    Krukmakarkonst i Sverige - 1984
    En lysande konstnärlig insats av Rörstrand och Marieberg - 1984, 1985
    Grekisk keramik - plansch
    Porslin från Meissen och Kina - plansch
    Meissen och Sèvres — Europas porslinsstäder - 1985
    Det kinesiska porslinet främst i världen - 1985
    Från prydnadsföremål till nödvändighetsartikel - 1985
    Konstindustriell förnyelse - 1985
Keynes, John Maynard — vår tids främste nationalekonom - 1986
    Det rätta ordet i rätta ögonblicket - 1986
    Den fulla sysselsättningens politik - 1986
K. F. U. M., K. F. U. K. och Kristliga studentvärldsförbundet — världsomfattande kristna ungdomsrörelser - 1987, 1988
    George Williams - 1987
    Unga kvinnor i kristet förbund - 1987
    Internationell kristet förbund - 1987, 1988
    Kristliga studentvärldsförbundet i Sverige - 1988
    Christian Endeavor Movement - 1988
Kierkegaard, Sören Aabye — den religiösa individualismens apostel - 1988, 1989
    Glänsande begåvning — tragiska ungdomsår - 1988, 1989
    Paradoxernas och den stora lidelsens man - 1989
    Den ensamme och massan - 1989
Kikare och astronomiska tuber — hur stora avstånd förkortas för ögat - 1990, 1991, 1992
    Konvexa och konkava linser - 1990
    Verklig bild och skenbild - 1990
    Den astronomiska tuben - 1991
    Finns någon gräns för en kikares förstorande förmåga? - 1991
    Kikaren verkar som ljusuppfångare - 1991, 1992
    Rättvändande kikare - 1992
    Teleskop av olika slag - 1992
    De största jätteinstrumenten - 1992
Kikhosta — smittosam endast i början - 1992, 1993
    Kikhostan liknar den första veckan vanlig förkylning - 1993
    Kikhostan kan bereda väg för tuberkulos - 1993
Kina — mittens rike - 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, plansch, plansch, 2001, 2002, 2003, 2004
    Romarnas och arabernas beskrivning gäller ännu i dag - 1993, 1994
    Monsunens och gula jordens land - 1994
    Kinas kust och geografi - 1994, 1995
    Floderna är av stor betydelse för samfärdseln men kan också vålla katastrofala översvämningar - 1996
    Den kinesiska muren - 1996
    Kinas klimat - 1996
    Kinas djurvärld - 1996, 1997
    Den rika floran - 1997, 1998
    Kulturväxter och forna dagars opiumodling - 1998
    Kineserna och deras ursprung - 1998
    Folklynne och folkseder - 1998, 1999
    Världens äldsta ännu levande kultur - 1999, 2000
    Hårpiska och snörda fötter - 2000
    Naturtillgångar och deras utnyttjande - 2000
    Det himmelska rikets öden genom tiderna - 2000, 2001
    Gammal kinesisk konst - plansch
    Från Kinas fjällvärld - plansch
    Kina som republik - 2001, 2002
    Chiang Kai-sheks militärdiktatur - 2002
    Japansk invasion - 2002, 2003
    Återuppbyggnadsförsök - 2003, 2004
    Den röda floden - 2004
Kinas språk och litteratur — språket utan ändelser - 2005, 2006
    Varje ord har sitt eget tecken - 2005, 2006
    En mångtusenårig litteratur - 2006
Kipling, Rudyard — Djungelbokens diktare - 2007
    Djungelboken - 2007
    Imperialisten - 2007
Kivi, Aleksis — det finska Finlands nationalskald - 2008, 2009
    Bondestudentens tragedi - 2008
    Tragik och idyll - 2008
    Den stora humorn - 2008, 2009
    Sju bröder - 2009
Kleopatra — antikens stora kärlekssaga - 2009, 2010
    Kärlek och politik - 2009
    Sjöslaget vid Actium - 2009, 2010
Klimat och klimatologi — jordens köld- och värmezoner - 2010, 2011, 2012, 2013
    Dagliga väderleksobservationer jorden runt - 2010
    Från polarkölden till den tropiska hettan - 2010, 2011
    Den heta zonen eller tropikzonen - 2011
    Regntid och torrtid i tropikerna - 2011
    De tempererade zonerna - 2011
    De fyra årstiderna hör till den tempererade zonen - 2011, 2012
    Havets utjämnande verkan - 2012
    Polarzonerna - 2012, 2013
    Periodiska klimatförändringar - 2013
Kloster och munkordnar — i avskildhet från världens oro - 2014, 2015, 2016, 2017, 2018
    Munkarnas paradis ligger i Asien - 2014
    Askes och munkliv i antiken - 2014
    Hur de första kristna sökte fly från världen - 2014, 2015
    En ny lösen: »Med korset och plogen» - 2015, 2016
    Klostren var medeltidens kulturhärdar - 2016
    I klosterskolan - 2016, 2017
    Klostret — en kraftkälla och säkerhetsventil - 2017
    I Cluny och Citeaux - 2017, 2018
    Guds lille fattigman och hans tiggarbröder - 2018
    Reformationen skapar nytt läge - 2018
Klätterfåglar — skogarnas granna trumslagare - 2019
Knopar och knutar — konsten att slå en knop - 2020, 2021
    Tidsbesparande insikter - 2020, 2021
Kol — ädelsten, bränsle och viktigt grundämne - 2021
Kolera — en fruktansvärd farsot - 2022
    Kolerans symtombild - 2022
    Förebyggande åtgärder - 2022
Kolibri — fågelvärldens juveler - 2023
    Snabba små flygare - 2023
    Stridslystna och grälsjuka - 2023
Kometer, stjärnfall och meteorstenar — himlens förmenta olycksprofeter - 2024, 2025, 2026
    Kometerna som olycksprofeter - 2024
    Kometdetektiven Halleys upptäckt - 2024, 2025
    Hur en komet ändrar utseende - 2025
    En kometsvans är alltid riktad bort från solen - 2025
    Varifrån kommer kometerna? - 2025, 2026
    Stjärnfall - 2026
    Meteorstenar - 2026
Kommunal självstyrelse — grunden för vår gamla frihet - 2027, 2028
    De äldsta kommunerna - 2027
    Självstyrelsens nuvarande grundvalar - 2027, 2028
    Olika slag av kommuner - 2028
    Uppgifter och finanser - 2028
    Representation och förvaltning - 2028
Kommunernas finanser — hur kommunerna bestrider sina utgifter - 2029, 2030
    De kommunala finanserna - 2029, 2030
    Kommunernas verksamhetsområden - 2030
Kommunism — från klassvälde till skiktvälde - 2031, 2032, 2033, 2034, 2035
    De kommunistiska idéerna under 1800-talet - 2031, 2032
    Den samtida kommunistiska rörelsens uppkomst under 1900-talet - 2032, 2033
    Den kommunistiska internationalen (Komintern) - 2033, 2034
    Sovjetrysslands utveckling - 2034
    Från revolutionärt parti till maktorganisation - 2034
    Kommunistiska internationalens utveckling - 2034, 2035
    Kominform - 2035
Kompassen — sjömännens bästa vägvisare - 2036, 2037
    Stål kan permanentmagnetiseras - 2036
    Jorden en magnet - 2036
    Missvisningen - 2036
    Land- och sjökompasser - 2036, 2037
Koncentrationsläger — en skamfläck på civilisationen - 2038, 2039
Konfucius — moralfilosof och rättslärd - 2039, 2040
    Att låta forntid lära nutid - 2039
    En gudlös religion med sund moral - 2039, 2040
Kongo — den stora urskogen under ekvatorn - 2040, 2041, 2042
    Hur landet upptäcktes och togs i besittning - 2040, 2041
    Kongobäckenet och dess randlandskap - 2041, 2042
    Vad Kongo betyder i våra dagar - 2042
    Moderna kommunikationer - 2042
Konjunkturväxlingar — goda och dåliga tider - 2042, 2043, 2044, 2045, 2046
    Industrialiseringen medförde konjunkturväxlingar - 2043
    Några svåra krisår - 2043, 2044
    Industrigrenar som kraftigast påverkat kriserna - 2044
    Särskilt konjunkturkänsliga produktionsgrenar - 2044, 2045
    Världsdepressionen - 2045
    Aktiv konjunkturpolitik - 2045
    Full sysselsättning efter andra världskriget - 2045, 2046
Konservatism — traditionens förkämpar - 2046, 2047, 2048
    Konservatismen som allmän livsuppfattning - 2047
    Tradition och utveckling - 2047
    De konservativa idéerna - 2047
    Den svenska konservatismen - 2047, 2048
Konserver och konservindustri — konsten att bevara mat - 2048, 2049, 2050, 2051, 2052, 2053, 2054
    Gamla tiders konservering - 2048
    1940-talet en ny tid för konservindustrin - 2048, 2049, 2050
    50 % av födan industrimat - 2050, 2051
    De tre konserveringsgrenarna - 2051, 2052
    Från sardiner till potatismos - 2052, 2053
    Djupfryst marscherar fram - 2053, 2054
    Teknisk omvandling de senaste åren - 2054
    Intensiv forskning på alla kanter - 2054
    Konserverna ger fritid - 2054
Konsumtion — huvuddragen i vår materiella standard - 2055, 2056
    Varaktiga och icke-varaktiga konsumtionsvaror - 2055
    Privat och offentlig konsumtion - 2055, 2056
    Faktorer som påverkar konsumtionsinriktningen - 2056
    Svenska folkets konsumtionsutgifter - 2056
    Konsumtionsökningen sedan förkrigstiden - 2056
Kooperation — där medlemmarna äger företagen - 2057, 2058, 2059, 2060
    Vävarnas regler - 2057
    Organisation - 2057
    Konsumentkooperationens utveckling - 2057, 2058
    Konsumentkopperatoinen inom detaljhandeln - 2058
    Upplysning och utbildning - 2058
    Jordbrukets föreningsrörelser - 2058, 2060
    Kooperativa storföretag - 2059
    Riksorganisationerna - 2060
    Sveriges Lantbruksförbund - 2060
Kopernikus, Nikolaus — en revolutionernade världsbild - 2061
    Ett mångfrestande snille - 2061
    Solen — världsmedelpunkten - 2061
    Kopernikus och Aristarkos - 2061
Koppar och bly — två användbara metaller - 2062, 2063
    Förädling av kopparmalm - 2062
    Bly var känt redan för över 4000 år sedan - 2062, 2063
    Blylegeringar och blyföreningar - 2063
Koralldjur och maneter — havsbottnens färgprakt - 2064, 2065, 2066
    Hur korallöarna har uppstått - 2064, 2066
    Djur som liknar blommor - 2065
    Havsanemonerna — havets nejlikor och dahlior - 2066
    Sötvattenspolypen - 2066
    Hydroidpolyperna - 2066
    Maneterna - 2066
Korea — ett krigshärjat och splittrat land - 2067, 2068
    Koreakriget - 2068
Korrespondensundervisning — skolan som kommer hem till eleven - 2069, 2070
    Universiteten undervisar per korrespondens - 2069, 2070
    Hermods, Brevskolan, NKI-skolan, LTK - 2070
Korstågen — en medeltida folkrörelse - 2071, 2072
    Jerusalem — det efterlängtade målet - 2071
    Det första korståget till det Heliga landet - 2071, 2072
    Miraklet i Antiokia och Jerusalems erövring - 2072
    Ständiga strider, obetydliga resultat - 2072
    Korstågens kulturella och ekonomiska betydelse för det västerländska samhället - 2072
Kraftverk och kraftöverföring — där vattnets kraft blir elektrisk energi - 2073, 2074, 2075, 2076, 2077
    Solenergin omvandlas till många olika energiformer - 2073
    De första vattenkraftstationerna - 2073
    De elektriska uppfinningarna inledde ett nytt tidevarv - 2073
    Hur en vattenkraftstation ser ut - 2073, 2074
    Elproduktionen i Sverige - 2074
    De största kraftstationerna - 2074
    Kraftöverföring - 2074
    Den moderna kraftöverföringen och samkörningen - 2074, 2075
    Från kraftstationerna överföres elektriciteten till de stora förbrukningscentra - 2075, 2076
    Från mottagningsstationerna distribueras elektriciteten ut till de enskilda förbrukarna - 2076
    Förbrukning av elektrisk energi i Sverige - 2076
    Moderna kraftanläggningar - 2077
Kriminalpolitik — kampen mot brottsligheten - 2078, 2079, 2080, 2081, 2082, 2083
    Brottslighetens omfattning i Sverige - 2078, 2079
    Tre organ i kampen mot brottsligheten - 2079, 2080
    Kriminalpolitiska målsättningar - 2080
    Individuell behandling av brottslingar - 2080
    Reaktionssystemet i modern svensk lagstiftning - 2080
    Bötesstraff - 2081
    Frihetsstraff och annan behandling i anstalt - 2081
    Principer för anstaltsvården m. m. - 2081, 2082
    Principerna för den moderna fångvården - 2082
    Regler för arbetsplikt m. m. - 2082
    Kriminalvård i frihet - 2082, 2083
    Barnavårdsmyndigheternas roll i kampen mot ungdomsbrottsligheten - 2083
    God kriminalvård — en akt av humanitet och klok förtänksamhet - 2083
Kriminologi — hur blir människor förbrytare? - 2084, 2085, 2086
    Finns det födda förbrytare? - 2084
    Är förbrytareanlaget ärftligt? - 2084, 2085
    Mänsklig svaghet och dålig miljö - 2085
    Felkällor vid vittnesförhör - 2085, 2086
Kristendom — kärlekens religion - 2086, 2087, 2088
    En kyrka - 2086
    Tro och lära - 2086, 2087
    Tro och vetande - 2087
    Tron på en enda Gud - 2087, 2088
    Omvändelse och avgörelse - 2088
    Striden om Kristi gudom - 2088
    Anden och kyrkan - 2088
Kristian II — den folkkäre Kristian Tyrann - 2089, 2090
    Kung Kristian och Stockholms blodbad - 2090
    Befrielsekrig i Sverige och Danmark - 2090
Kristina — Gustav II Adolfs dotter - 2091, 2092
    Hennes regerings ljusa och mörka sidor - 2091, 2092
    Vishetens gudinna från Norden - 2092
    En splittrad och olycklig människa - 2092
Krokodil — flodernas fruktade reptil - 2092, 2093
    Vadarfåglar varnar krokodilen för fiender - 2093
    Alligatorn - 2093
Kryddväxter — att smaksätta vår föda - 2094, 2095, 2096, plansch, plansch, plansch
    Peppar - 2094
    Muskot - 2094
    Kanel - 2095
    Ingefära och kardemumma - 2095
    Vanilj - 2095
    Europeiska kryddväxter... - 2095
    ...och svenska - 2095, 2096
    Stridsäpple under kryddkrigen - plansch
    Några av våra vanligaste kryddor - plansch, plansch
Kråkfåglar — kråkan och hennes släktingar - 2096, 2097
Kräftdjuren — vattenvärldens motsvarighet till insekterna - plansch, 2097, 2098, 2099
    Kräftan och dess släktingar - plansch
    Hanarna slåss så att klorna ryker - 2097, 2098
    Kräftans värsta fiende — kräftpesten - 2098
    Hummern är ett fruktansvärt rovdjur - 2098
    Eremitkräftan originell skalbytare - 2098, 2099
    Krabborna en mycket artrik grupp - 2099
    Havstulpaner och gråsuggor är släkt - 2099
Kullager — rullning ersätter glidning - 2100, 2101
    En ung industri - 2100
    En svensk uppfinnarinsats - 2100
    Förvärv av Hofors stålverk - 2100
    Några imponerande siffror - 2100
    Jättekullager och dvärgar - 2100
    En svensk världsindustri - 2101
Kvinnoidrotten — kvinnorna i den moderna idrotten - 2102, 2103
    Det kvinnliga intresset för fri idrott - 2102
    Tjusande kvinnoidrott - 2102
    Frånstötande kvinnoidrott - 2102
    Tildens lek - 2102
    Skickliga simmerskor - 2102
    Vacker krinnoidrott - 2103
Kvinnorörelsen — i kamp för likaberättigande - 2104, 2105, 2106
    Amerika och England går i spetsen - 2104
    Den danska kvinnorörelsen - 2105
    Runebergs hustru pionjr i Finland - 2105
    Ibsen och Björnson hjälper norskorna - 2105, 2106
    Kvinnornas kamp i vårt eget land - 2106
Kväkare — fridens och fredens vänner - 2107
    Skomakare Fox — »det inre ljusets apostel» - 2107
    Kväkarnas mönsterstat - 2107
    För människokärlek och fred - 2107
    Kväkarrörelsen i Sverige - 2107
Kylteknik — kylan som räddar vår mat - 2108, 2109
    Kompressorkylmaskiner - 2108
    Flytande luft - 2108
    Platen-Munters’ kylsystem (Elektrolux-apparaten) - 2108, 2109
    Kylteknikens användningsområden - 2109
    Djupfrysning dagens lösen - 2109
Kyrkomusik — lovsång till Herren - 2110
    Den gregorianska sången - 2110
    I den protestantiska kyrkan - 2110
Kyrkostaten — En mäktig lilleputtstat - 2111, 2112
    Hur påven slutligen blev »fången i Vatikanen» - 2111, 2112
    Vatikanstaten - 2112
Känslor — tillstånd av lust eller olust - 2112, 2113
    Känslorna — ett signalsystem - 2112
    Glädjen — en bra medicin - 2112, 2113
    Mindrevärdighet, komplex och hämningar - 2113
    Känslolivets utveckling - 2113
    Våra fysiologiska funktioner påverkas av våra psykiska upplevelser - 2113
Könssjukdomarna — en allvarlig fara för samhälle och individ - 2114, 2115
    Gonorré — den vanligaste könssjukdomen - 2114
    Syfilis en kronisk infektionssjukdom - 2114, 2115
    Mjuk schanker och »fjärde könssjukdomen» - 2115
    Kampen mot könssjukdomarna - 2115
Köp — själares och köpares förpliktelser - 2116, 2117, 2118
    Säljaren bestämmer priset, då avtal härom inte träffats - 2116
    Parters ömsesidiga förpliktelser vid köp - 2116, 2117
    Verkan av att det köpta är behäftat med fel - 2117
    Om öppet köp - 2117
    Avbetalningsköp - 2117, 2118
Köpenhamn — kongens by - 2118, 2119, 2120, 2121
    Sillfisket i Öresund bidrog till stadens uppkomst - 2118
    En rik sjöfartsstad och överfartsort vid Sundet - 2118, 2119
    Fiskehamnen växer över »vallarna» - 2119, 2120
    Rådhuspladsen — storstadens hjärta - 2120
    De vackra tornen - 2120
    Där ölet understöder konst och vetenskap - 2120
    Storartade museer, vackra omgivningar - 2120
    »Det er et yndigt Land...» - 2120
    Nordens miljonstad - 2121
Læstadius, Lars Levi — en väckelsepredikant vid polcirkeln - 2122
    Lappfolket »föddes på nytt» - 2122
Lagerkvist, Pär — från »Ångest» till »Barabbas» - 2123, 2124
    De grundläggande problemen - 2123, 2124
    Ungdomligt genombrott - 2124
    Lagerkvists humanism - 2124
    Dvärgen och Barabbas - 2124
Lagerlöf, Selma — sagoberätterskan från Värmland - 2125, 2126
    Saga och mystik - 2125, 2126
    De stora romanerna - 2126
    En förtrollande barnbok - 2126
    Första kvinnan i Svenska akademien - 2126
Landskap och landskapslagar — en ursvensk tradition - 2127, 2128
    Olika »folkland» med olika lagar - 2127
    Gammalromansk rättsuppfattning - 2127
    Obrutna utvecklingslinjer fram till nutiden - 2128
Lantmäteri — rationell jorddelning - 2128, 2129
    Anders Bure skapade det svenska lantmäteriet - 2128
    Tegskifte, storskifte, enskifte och laga skifte - 2128, 2129
    Lantmäteriets kartografiska uppgifter - 2129
Lapparna — det gåtfulla samefolket - 2130, 2131, 2132, 2133
    Renen i lapparnas tjänst - 2130
    »Rajden» går mot fjällen - 2130
    Magisk kult och primitiv hushållning - 2131
    Hur lapparna bor - 2132
    Ett folk med rörligt intellekt - 2132
    Lapparnas hemslöjd vittnar om skönhetssinne - 2132, 2133
    Konstnärer och författare - 2133
Lappland — fjällens och malmens land - 2134, 2135, 2136, 2137, 2138
    Fjällens och de stora sjöarnas region - 2134
    Den lappländska platån, skogs- och myrmarker - 2134, 2136
    Sveriges nordligaste landskap - 2135
    Sveriges mest utpräglade kontinentalklimat - 2136
    Hur Lappland blev svenskt - 2136, 2138
    Snöfält och kraftverk - 2137
    Malmens och kraftverkens land - 2138
    Turiststationer och nationalparker - 2138
    Städerna i Lappland - 2138
Larsson, Carl — det svenska hemmets målare - 2138, 2139, 2140
Latin — den klassiska bildningens språk - 2140, 2141, 2142, 2143
    Språkets guldålder - 2140
    Munklatinet - 2140
    Vetenskapens språk - 2140
    Uttal - 2140, 2141
    Grammatik - 2141
    Latinsk litteratur - 2141, 2142
    Sullas och Caesars tid - 2142
    Augustus’ tid - 2142
    Från Tiberius till Hadrianus - 2142, 2143
    Senantiken - 2143
    Den kristna litteraturen - 2143
Lavar — oansenliga men nyttiga växter - 2144
    Födoämne för växter, djur — och människor - 2144
Lawrence, David Herbert — primitivismens apostel - 2145
    Resor öppnade nya miljöer - 2145
Lawrence, Thomas Edward — Lawrence av Arabien - 2146
    Förklarad oduglig som soldat - 2146
    Det arabiska fälttågen - 2146
    Öknens konung blir »menige Shaw» - 2146
Leibniz, Gottfried Wilhelm — ett universalgeni - 2147
    Monaderna utan fönster - 2147
    »Den bästa bland världar» - 2147
Lejon — djurens konung - 2148
    Lejonet är en farlig motståndare men det angriper i allmänhet inte människan - 2148
    »Människoätare» - 2148
Lek — hur barnen leker - 2149, 2150
    Varför leker barnen? - 2149
    Olika åldrar — olika lektyper - 2149, 2150
    Spontaniteten mindre i laglekar - 2150
    Lekverksamhet och lekterapi - 2150
Lenin — Sovjetunionens skapare - 2151, 2152, 2153
    Lenin blir marxist - 2151
    Sibirien och emigration - 2151
    Bolsjevismens skapare - 2151, 2152
    Revolutionens ledare - 2152, 2153
    Lenin som statsman - 2153
Leningrad — Peter den stores och Lenins stad - 2153, 2154
    Revolutionens födelsestad - 2153, 2154
    Rysslands andra stad, industricentrum och exporthamn - 2154
Lenngren, Anna Maria — skaldinna och kvickhuvud - 2155
Leonardo da Vinci — mänsklighetens mångsidigaste snille - 2156, plansch, plansch, 2157
    En ryktbar målning från renässansen - plansch
    Konstnär och forskare - plansch
    Mona Lisa - 2157
Leopold, Carl Gustaf af — en gustaviansk hovskald - 2157
Lessing, Gotthold Ephraim — Tysklands främste upplysningsman - 2158
    Dramer och konsttolkningar - 2158
Lettland — ett olyckligt gränsland - 2158, 2159
    Vackra moränlandskap och skogkransade sjöar - 2158
    Ett jordbruksland, som hastigt har moderniserats — och kollektiviserats - 2158, 2159
    700 års främlingsvälde, 200 år under Ryssland - 2159
    Lettlands skiftande öden efter 1920 - 2159
Levern — en viktig depå i vår kropp - 2160
    Leverns sjukdomar - 2160
Levertin, Oscar — diktare och kritiker - 2161
Liberalism — kampen för individens frihet - 2162, 2163
    Fri konkurrens inom näringslivet - 2162
    Den moderna demokratins banbrytare - 2162, 2163
    För nationernas frihet - 2163
    De liberala partibildningarna - 2163
    Liberalismen blir en makt i Sverige - 2163
    Liberaler i riksdag och regering - 2163
    Folkpartiet - 2163
Lidman, Sven — författare och förkunnare - 2164, 2165
    Lyrisk vårflod - 2164
    Romandiktning och aktivism - 2164, 2165
    Livsbetraktelse och självrannsakan - 2165
Liljefors, Bruno — natur- och djurmålare - 2165, 2166
Lincoln, Abraham — en president i orostider - 2166, 2167, 2168
    Uppväxtår i »Vilda västern» - 2166
    Kampen mot slaveriet - 2166
    Lincoln blir president - 2166, 2167
    Gettysburgtalet - 2167
    Ett mord med ödesdigra konsekvenser - 2167
    En stor demokrat - 2167, 2168
Lind, Jenny — den svenska näktergalen - 2168
    Balettelev vid nio års ålder - 2168
    USA-turné under Barnums ledning - 2168
    En själfull konstnär - 2168
Linköping — Östergötlands huvudstad - 2169
Linné, Carl von — blomsterkonungen i Norden - 2170, 2171
    Vägen till europeisk ryktbarhet - 2170, 2171
    En genial forskare och stor konstnär - 2171
    Naturens ljuvligheter - 2171
Litauen — en ny sovjetrepublik - 2172, 2173
    En dramatisk historia - 2172
    Ett väl uppodlat jordbruksland - 2172, 2173
    Litauens folk har ett av världens äldsta levande språk - 2173
Liturgi — gudstjänstbruk och ceremonier - 2174, 2175
    Bakgrunden till gudstjänstbruken - 2174
    Den kristna gudstjänsten - 2174
    Den svenska högmässan - 2174
    »Den liturgiska väckelsen» - 2174, 2175
    De liturgiska färgerna - 2175
Livingstone, David — Afrikas apostel och utforskare - 2175, 2176
    Den förste som korsade Afrika - 2176
    Striden mot slavhandeln och sökandet efter Nilens källor - 2176
    Livingstone möter Stanley - 2176
Livräddning — hur man räddar en drunknande - 2177, 2178, 2179, 2180
    Man bör helst närma sig den drunknande bakifrån - 2177
    Hur den drunknande kan bärgas - 2177
    Konstgjord andning (Schäfers modifierade metod) - 2177, 2178, 2179
    Då isen brister - 2179, 2180
Ljud — hörbara vibrationer - 2180, 2181, 2182, 2183
    Ljudets hastighet - 2180, 2181
    Tonhöjd och tonskala - 2181
    Harmoni och dissonans - 2181, 2182
    Grundton och överton - 2182
    Dur och moll - 2182
    Stämning av instrument - 2182
    Ohörbara toner. Ultraljud - 2182, 2183
Ljus — hur kan vi se färger och föremål? - 2183, 2184, 2185, 2186, 2187
    Ljusets hastighet - 2183
    Ljuset är ett elektromagnetiskt fenomen - 2183, 2184
    Ljusets brytning (refraktion). Hägringar - 2184, 2185
    Glas genomsläpper inte allt slags ljus - 2185, 2186
    Interferens och interferometrar - 2186
    Prakten hos diamanter beror på brytningsindex - 2186
    Polariserat ljus - 2186, 2187
    Bländfria strålkastare medelst polarisatorer - 2187
    Vad som menas med normalljus, lux och dekalumen - 2187
Locke, John — all kunskap ur erfarenheten - 2187, 2188
    »Fredens vän, förföljelsens fiende» - 2188
    Individ och stat - 2188
    Maktfördelningen i staten - 2188
Lodjur — enstöring bland rovdjuren - 2188, 2189
Logik — konsten att tänka rätt - 2189, 2190, 2191
    Tankelagarna - 2190
    Hur man fäller omdömen och bevisar - 2190
    Det gäller att se upp för fallgroparna - 2190
    Logikens historia - 2190, 2191
London — brittiska samväldets hjärta - 2191, 2192, 2193, 2194, 2195
    London som romersk station och vägknut i Britannien - 2191
    Obruten tradition från Vilhelm Erövrarens kröning i Westminster abbey - 2191
    Towern, en medeltida borg mitt i storstaden - 2191, 2192
    Slumkvarter ligger nära samväldets centrum - 2192
    Lord mayorn — Citys okrönte kung - 2192, 2194
    Välbekanta Londonvyer - 2193
    West End, Westminster abbey, St. Paul’s - 2194
    Den stora flodhamnen — stadens livsnerv - 2194, 2195
Loppa — parasiter på människor och djur - 2195, 2196
    Böldpestens smittospridare - 2195, 2196
    Mästare i höjdhopp - 2196
Ludvig XIV — solkonungen i Versailles - 2196, 2197
    Solkonungen i Versailles - 2196
    »Staten det är jag» - 2196
    Hugenotternas förföljare - 2196, 2197
    Europas fridstörare - 2197
    En åldrande monark — i motgångens dagar - 2197
Luften — luftens egenskaper - 2198
    Flytande luft - 2198
Luftskepp — lättare än luften - 2199, 2200
    Zeppelinarna har spelat ut sin roll även militärt - 2200
Luftvärn — från ballongjakt till reaplansbekämpning - 2201, 2202, 2203
    Det svenska luftvärnets födelse - 2201
    Fredsorganisationen tar form - 2201, 2202
    Svenskt luftvärn av hög kvalitet vid andra världskrigets utbrott - 2202
    Luftvärnet på efterkälken i utvecklingen - 2202
    Den nya luftvärnsmaterielen — teknikens underverk - 2202
    Modernt luftvärn »före» sin tid - 2202
    Luftvärnets krigsförband - 2202, 2203
    Luftvärnets framtid - 2203
Luleå — Sveriges största malmhamn - 2203, 2204
Lund — ett sydsvenskt bildningscentrum - 2204, 2205
    Nordens förnämsta landsortsmuseum - 2205
Lungorna och lungsjukdomarna — våra andningsorgan - 2206, 2207, 2208, 2209, 2210
    Lungornas byggnad - 2206
    Andningens metodik - 2206, 2207
    Varför man blir andfådd - 2207
    Hosta, blödning och håll - 2207
    När man sätter i »galen strupe» - 2207
    »Dammlungor» och medfödda missbildningar - 2207, 2208
    Infektioner i lungorna - 2208
    Lunginflammation - 2208, 2209
    »Vatten i lungsäcken» - 2209, 2210
Luther, Martin — reformationens portalfigur - 2210, 2211, 2212
    Under färlan - 2210
    Ljusare ungdomsår - 2210
    »Hjälp, Sankta Anna, jag vill bli munk!» - 2210, 2211
    »Så står alltsammans i Guds nåd» - 2211
    Reformationens »födelsedag» och åren därefter - 2211, 2212
    En ny kyrka på biblisk grund - 2212
    Riksdagen i Augsburg 1530 — lutherdomens elddop - 2212
    En stark och god människa - 2212
    Martin Luthers död - 2212
Luxemburg — småstat mellan stormakter - 2213
Lützen — där hjältekonungen stupade - 2214
    Seger till alltför högt pris - 2214
Lån — sparmedlens väg till näringslivet - 2215, 2216
    Olika slags banklån - 2215
    Fastighetskrediter - 2215, 2216
    Övriga lånetyper - 2216
Läkekonsten — till skydd för hälsa och liv - 2216, 2217, 2218, 2219
    Hippokrates och Galenos - 2217, 2218
    Kritik och forskning visar nya vägar - 2218
    Bakterieforskningen revolutionerar läkekonsten - 2218, 2219
Lämmel — ett underligt fjälldjur - 2219
    Lämmeln i folkfantasin - 2219
Län — där landshövdingarna regerar - 2220
    Förr »konungens befallningshavande», nu länets ombudsman - 2220
Läroverk — hur bildningens väg är byggd - 2221, 2222, 2223, 2224
    Olika typer av realskolor - 2221
    Gymnasiet - 2222
    Privatläroverk och flickskolor - 2222, 2224
    Modern pedagogik - 2223
    Real- och studentexamen - 2224
    Lärare och skolledning - 2224
Lökväxter — till nytta och prydnad - 2225, 2226
    Endast ett fåtal vilda lökväxter i Sverige - 2225, 2226
    Trädgårdarnas och parkernas lökväxter - 2226
    Fönsterträdgårdens lökväxter - 2226
Löss — lömska smittospridare - 2226, 2227
    Huvudlusen, klädlusen och flatlusen - 2226
    Lusen som sprider fläcktyfus - 2226, 2227
    Vägglusen - 2227
Lövskogen, lövängen och hagen — en försvinnande vegetationsform - 2227, 2228, 2229
    Vad torvmossarna förtäljer - 2227
    Värmetidens yppiga skogar av ädla lövträd - 2227
    Hur lövskog blivit löväng - 2228
    Då svinet var trädgårdsmästare på lövängen - 2228
    Lövängsskötsel — en stor konst - 2228
    Genom kraftig betning blir löväng hage - 2228
    »Liens landskap» - 2229
Lövträd — träd som fäller sina blad om hösten - 2230, 2231, 2232
    Jätteaspar och Vasaekar - 2230, 2231
    Hur man utvinner kork av korkeken - 2231
    Den ståtliga asken - 2231, 2232
    Alm, lind och lönn är omtyckta parkträd - 2232
    Träd med blomprakt - 2232
    Linden det gamla vårdträdet - 2232
    Virkets betydelse - 2232

Project Runeberg, Wed May 15 18:33:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-4/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free