- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik
(1912) Tema: Reference
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

Ny, reviderad och rikt illustrerad upplaga

Redaktionskommitté:
Leche, V, professor vid Stockholms högskola
Nyström, J. F., lektor vid högre realläroverket å Norrmalm
Warburg, K., professor vid Stockholms högskola
Westrin, Th., förste arkivarie i Riksarkivet, kommitténs ordförande

Redaktör: Th. Westrin

SJUTTONDE BANDET
LUX - MEKANIK

Stockholm 1912
Nordisk familjeboks förlags aktiebolag
Nordisk familjeboks tryckeri

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är 17:e bandet av andra utgåvan ("uggleupplagan") av Nordisk familjebok. Bandet presenteras här som en faksimilutgåva i svartvitt.

Några intressanta artiklar ur detta band: Madrid, Malmö, Marconi, Marx, Matematik.

Planscher ur bandet: Ännu ej inlästa

The above contents can be inspected in scanned images: smutstitel, titelsida, titelbladets baksida
Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - smutstitel, titelsida, titelbladets baksida
Ordinarie medarbetare - v, vi, vii
Tillfälliga medarbetare i detta band - vii, viii
I detta band förekomma signerade artiklar af följande bland den första upplagans ej ofvan nämnde samt af denna upplagas genom döden bortryckte medarbetare - viii
Signering af artiklarna - viii
Uttalsbeteckning - viii
Förteckning öfver illustrationer i sjuttonde bandet - ix, x, xi, xii
Förkortningar - xiii, xiv, xv
Rättelser - xvi

L


Lux - 1-2
Lux - 1-2
Luxation - 1-2, 3-4
Luxdorph, Bolle Villum - 3-4
Luxembourg, François Henri de Montmorency-Bouteville - 3-4, 5-6
Luxembourggalleriet, Luxembourgmuseet. Se Luxembourgpalatset - 5-6
Luxembourgpalatset - 5-6
Luxemburg - 5-6, 7-8, 9-10
Luxeuil - 9-10
Luxferprisma. Se Fönster, sp. 367. - 9-10
Luxlampa. Se Lux - 9-10
Luxljus. Se Glödljus och Lux - 9-10
Luxor, forntida egyptisk stad. Se Luksor - 9-10
Luxovium. Se Luxeuil - 9-10
Luxurierande granulationer, med. Se Dödkött - 9-10
Luxuriös. Se Lyx - 9-10
Luxuös. Se Lyx - 9-10
Lux von Luxenstein. Se Luycx - 9-10
Luycx, Frans - 9-10
Luyk, detsamma som Luik. Se Liège 2 - 9-10
Luynes, Charles d'Albert - 9-10, 11-12
Luynes, Charles Philippe d'Albert - 11-12
Luynes, Honoré Théodoric Paul Joseph d'Albert - 11-12
Luzán, Ignacio de - 11-12
Luzern, bot. Se Medicago - 11-12
Luzern 1. Kanton i mellersta Schweiz - 11-12, 13-14
Luzern 2. Hufvudstad i nämnda kanton - 13-14, 15-16
Luzernalperna. Se Emmengruppen - 15-16
Luzisteig - 15-16
Luzon - 15-16
Luz-Saint-Sauveur - 15-16
Luzula, Frylesläktet, bot. - 15-16
Luzzara - 15-16
Luzzatti, Luigi - 15-16
Luzzatto, Samuele Davide - 15-16
L. V. Se Litteraturvännerna - 15-16
Lwow, polska namnet på Lemberg - 15-16
Lvov, Alexei Fedorovitj - 15-16, 17-18
LXX - 17-18
Lü, regent. Se Kina, sp. 56. - 17-18
Lya, jaktv. - 17-18
Lyaios - 17-18
Lyall, Edna, pseudonym för engelska romanförfattarinnan miss Ada Ellen Bayly - 17-18
Lyall, sir Alfred Comyn - 17-18
Lübbecke - 17-18
Lübben, kretsstad i preussiska reg.-omr - 17-18
Lübben, Heinrich August - 17-18
Lübbenau - 17-18
Lübeck 1. Fria och hansestaden L., förbundsstat i Tyska riket - 17-18
Lübeck 2. Staden Lübeck - 17-18, 19-20, Lübeck, (blank), 21-22, 23-24
Lübeck, furstendöme - 23-24
Lübeck, Jakob. Se Lidbeck - 23-24
Lybeck, den svenska namnformen för Lübeck - 23-24
Lybeck, Karl Mikael - 23-24
Lybecker - 25-26
Lybecker, Georg Henrik - 25-26
Lybecker, Karl Bleckert - 25-26
Lüben - 25-26
Lübke, Wilhelm - 25-26, 27-28
Lübtheen - 27-28
Lyby - 27-28
Lübz - 27-28
Lycæna, zool. Se Argusfjärilen och Lycænidæ - 27-28
Lycænidæ, zool., familj bland dagfjärilarna - 27-28
Lycæus. Se Lykaios - 27-28
Lycaon, zool. Se Hyenhundsläktet - 27-28
Lycée - 27-28
Lycetol - 27-28
Lyceum, lat., i Sverige namn på åtskilliga enskilda högre läroverk - 27-28
Lyceum, tidskrift - 27-28
Lyceum för flickor - 27-28, 29-30
Lyche, Hans Tambs - 29-30
Lychnis, bot. - 29-30
Lychnuchus. Se Kandelaber - 29-30
Lycia, stad. Se Lecce 2 - 29-30
Lycien, Lykien - 29-30, 31-32
Lyciska språket - 31-32
Lycium, bot. - 31-32, 33-34
Lyck - 33-34
Lycka, filos. - 33-34
Lycka, jaktv. - 33-34
Lycka, liten, inhägnad åker- eller ängsmark. - 33-34
Lyckan - 33-34
Lyckans gudinna. Se Fortuna, rom. myt. - 33-34
Lycke - 33-34
Lyckeby 1. Jordebokssocken i Blekinge län - 33-34
Lyckeby 2. Stor by i Lösens socken, Blekinge län - 33-34
Lyckebyån - 33-34
Lyckholm, David Melker - 33-34
Lyckliga Arabien. Se Arabien, sp. 1271. - 33-34
Lyckohjul - 33-34, 35-36
Lyckoklöfver, bot. Se Fyrväppling. - 35-36
Lyckorna - 35-36
Lycksalighet, filos. Se Lycka 1 - 35-36
Lycksalighetens ö - 35-36, 37-38
Lycksele 1. Socken i Västerbottens län - 37-38
Lycksele 2. Kyrkoby i ofvannämnda socken - 37-38
Lycksele lappmark. Se Lappmark, sp. 1220. - 37-38
Lycksele lappmarks tingslag - 37-38
Lycksele revir. Se Norra Lycksele revir och Södra Lycksele revir - 37-38
Lyckåborg. Se Lyckeby - 37-38
Lyckås - 37-38
Lycoperdaceæ, bot. - 37-38
Lycoperdon, bot. Se Röksvamp. - 37-38
Lycopersicum esculentum, bot. - 37-38
Lycopodiaceæ, Lykopodiacéer, Lummerväxter, bot. - 37-38
Lycopodiacéer, bot. Se Lycopodiaceæ - 37-38
Lycopodiales, bot. - 37-38, 39-40
Lycopodites - 39-40
Lycopodium - 39-40
Lycopsis - 39-40
Lycopus europæus - 39-40
Lycosa, zool. - 39-40
Lycostrobus - 39-40
Lycurgus. Se Lykurgos - 39-40
Lyda, zool. Se Sågsteklar - 39-40
Lydbiskop. Se Korbiskopar - 39-40
Lydd - 39-40
Lydda - 39-40, 41-42
Lyddeköpinge, socken. Se Löddeköpinge - 41-42
Lyddeån. Se Käflingeån. - 41-42
Lyddit - 41-42
Lüdeke, Christoph Wilhelm - 41-42
Lüdeke, Johan Anton August - 41-42
Lydeke Abelsson - 41-42
Lydekini anteckningar. Se Landskapslagar, sp. 1019. - 41-42
Lydekker, Richard - 41-42
Lydenburg - 41-42
Lüdenscheid - 41-42
Lüderitz, Gustav - 41-42, 43-44
Lüderitz, F. A. E., tysk kolonigrundläggare. Se Lüderitzland. - 43-44
Lüderitzbukten. Se Angra Pequena - 43-44
Lüderitzland - 43-44
Lüders, Aleksander Nikolajevitj - 43-44
Lüders, Heinrich - 43-44
Lydgate, John - 43-44
Lydia, aston. - 43-44
Lydiannas sund. Se Kung Karls land. - 43-44
Lydien - 43-44, 45-46
Lydinæ, zool. Se Sågsteklar - 45-46
Lyding, David. Se Lydinghielm. - 45-46
Lydinghielm, David - 45-46
Lydiska riket. Se Lydien - 45-46
Lydisk keramik. Se Larisa, sp. 1238. - 45-46
Lydisk sten, miner. Se Kiselskiffer - 45-46
Lydisk tonart - 45-46
Lydit, miner. Se Kiselskiffer - 45-46
Lydköping. Se Köping, sp. 673. - 45-46
Lydos, eg. Joannes Laurentios - 45-46
Lydus. Se Lydos - 45-46
Lye - 45-46
Lyell, sir Charles - 45-46, 47-48
Lyftarmring (Bruskring), mek. Se Brusk, Hammare 1, sp. 1239-40, och Hammarställning, sp. 1258 med fig. - 47-48
Lyfting, sjöv. Se Drake 3, sp. 817. - 47-48
Lyftkraft, mek. - 47-48
Lyftkran. Se Kran 2 - 47-48
Lyftkrok, skogsv. Se Lyftsax - 47-48
Lyftsax, skogsv. - 47-48
Lyftverk, markint. - 47-48, 49-50
Lygæidæ, zool. - 49-50
Lygæus, zool. Se Lygæidæ - 49-50
Lygdamis - 49-50
Lygeum spartum Lœfl., bot., tekn. Se Esparto - 49-50
Lygnern - 49-50
Lygon - 49-50
Lygosoma, zool. Se Lacertilia, sp. 748. - 49-50
Lygris, zool. Se Mätarfjärilar - 49-50
Lügumkloster. Se Lögumkloster. - 49-50
Lyhundra 1. Härad i Stockholms län - 49-50
Lyhundra 2. Kontrakt i Uppsala stift - 49-50, 51-52
Lyk, stad. Se Lyck - 51-52
Lykabettos. Se Aten, sp. 316. - 51-52
Lykaios - 51-52
Lykakonitin. Se Akonitin. - 51-52
Lykantropi, psyk. - 51-52
Lykaon, grek. myt. - 51-52
Lykaonien - 51-52
Lykeion - 51-52
Lykeios l. Lykios - 51-52
Lykien, Lykiska språket. Se Lycien och Lyciska språket. - 51-52
Lykke - 51-52
Lykke, Iver - 51-52
Lykke, Peder - 51-52
Lykke, Niels - 51-52, 53-54
Lykke, Anna - 53-54
Lykke, Kaj - 53-54
Lykofron - 53-54
Lykomedes 1. Konung över doloperna på Skyros - 53-54
Lykomedes 2. En rik man från Mantineia i Arkadien - 53-54
Lykopodiacéer, bot. Se Lycopodiaceæ - 53-54
Lykopolis. Se Siût - 53-54
Lykortas - 53-54
Lykos - 53-54
Lykosider, zool. Se Spindeldjur. - 53-54
Lyksborg. Se Glücksburg - 53-54
Lykseth-Skogman, Magna Elvine - 53-54, 55-56
Lyktbäraren, zool. Se Lyktstritar - 55-56
Lyktgubbe, detsamma som irrbloss (se d. o.) - 55-56
Lyktos l. Lyttos - 55-56
Lyktstritar, Fulgoridæ, zool. - 55-56
Lykurgos - 55-56, 57-58
Lyly l. Lilly (Lylie), John - 57-58
Lymantria, zool. Se Nunnan - 57-58
Lymantriidæ zool. Se Liparidæ - 57-58
Lyme Regis - 57-58
Lymexylon navale, Skeppsvarfsflugan, zool. - 57-58
Lymfan, fysiol. - 57-58, 59-60
Lymfadenit anat. fysiol. Se Körtel 1. - 59-60
Lymfadenom. Se Lymfom - 59-60
Lymfagoga l. Lymfdrifvande medel, fysiol. - 59-60
Lymfangiom, med. - 59-60
Lymfangit, med. - 59-60
Lymfatisk - 59-60
Lymfatiska kärlen. Se Lymfkärlen - 59-60
Lymfatiska systemet l. Lymfsystemet, anat. - 59-60
Lymfceller, histol. Se Leukocyter - 59-60
Lymfcysta, patol. Se Cysta - 59-60
Lymfdrifvande medel, fysiol. Se Lymfagoga - 59-60
Lymfemi - 59-60
Lymffolliklar, anat. - 59-60
Lymfkärlen, anat. - 59-60, 61-62
Lymfkörtlar, anat. - 61-62
Lymfocyter, anat. Se Leukocyter, sp. 282. Jfr Ehrlich, sp. 42. - 61-62
Lymfoida organ - 61-62
Lymfom - 61-62
Lymforragi - 61-62
Lymfosarkom, med. Se Sarkom - 61-62
Lymfsinus, anat. Se Lymfkörtlar - 61-62
Lymfsystemet. Se Lymfatiska systemet - 61-62
Lymington - 61-62
Lymm - 61-62, 63-64
Lynar, Rochus Friedrich - 63-64
Lynceus. Se Lynkeus. - 63-64
Lynch, Anne Charlotte. Se Botta 2 - 63-64
Lyncha - 63-64
Lynchburg - 63-64
Lynchlag, eng. lynch law - 63-64, 65-66
Lyndhurst, kommun och mycket besökt sommarvistelseort i engelska grefsk. Hampshire - 65-66
Lyndhurst, lord, engelsk rättslärd och statsman. Se Copley 2 - 65-66
Lyndsay l. Lind(e)say, sir David - 65-66
Lüneburg 1. Regeringsområde, bildande nordöstligaste delen af preussiska prov. Hannover - 65-66
Lüneburg 2. Hufvudstad (stadskrets) i nämnda reg.-omr. - 65-66
Lüneburger svartbrokig boskap - 65-66
Lüneburgheden. Se Lüneburg 1 - 65-66
Lüneburgit, miner. - 65-66
Lüneburgska silfverskatten - 65-66, 67-68
Lynedoch, lord. Se Graham 6 - 67-68
Lünen - 67-68
Lynett 1. Bygnk. - 67-68
Lynett 2. Befästningsk. - 67-68
Lynetten, sjöfäste. Se Köpenhamn, sp. 662. - 67-68
Lyng, å Grönland (se d. o., sp. 497) namn på en mängd olika risartade växter. - 67-68
Lyng, Georg Wilhelm - 67-68
Lyngb., vid växtnamn förkortning för H. K. Lyngbye - 67-68
Lyngby, socken i Malmöhus län - 67-68
Lyngby (eg. Kongens L.), dansk socken på Själland - 67-68
Lyngby, Kristen Jensen - 67-68
Lyngbye [-by], Hans Kristian - 67-68, 69-70
Lyngby fort l. Gammelmosegaard fort. Se Köpenhamn, sp. 663. - 69-70
Lyngen - 69-70
Lyngsfjorden. Se Lyngen - 69-70
Lyngsjö - 69-70
Lyngspole, zool. Se Piparsläktet - 69-70
Lyngve, nord. myt. Se Amsvartner - 69-70
Lyngör - 69-70
Lüning, Hermann - 69-70
Lynkeioskop - 69-70
Lynkeus 1. En son af den egyptiske sagokungen Aigyptos - 69-70
Lynkeus 2. En broder till Idas (se d. o.) - 69-70
Lynn 1. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts - 69-70
Lynn 2. Stad i England. Se Kings Lynn - 69-70
Lynn, Eliza. Se Linton 2 - 69-70
Lynne 1. - 69-70
Lynne 2. - 69-70
Lynne 3. - 69-70
Lynnkanalen - 69-70
Lynn regis. Se Kings Lynn - 69-70
Lynx (Lodjuret), aston. - 69-70
Lynx, zool. Se Losläktet - 69-70
Lyon, Frankrikes tredje stad - 71-72, 73-74, 75-76, 77-78
Lyon, Emily (Emy). Se Hamilton, sp. 1225 - 77-78
Lyon, Paul Otto - 77-78
Lyonblått, fr. bleu de Lyon. Se Bleu - 77-78
Lyon king-of-arms. Se King-at-arms - 77-78
Lyonnais - 77-78
Lyons, stad i nordamerikanska staten New York - 77-78
Lyons, Edmund, lord Lyons - 77-78
Lyons, Richard Bickerton Pemell - 77-78
Lypemani, med. samma sjukdom som melankoli (se d. o.) - 77-78
Lyperia, bot. Se Kapsaffran - 77-78
Lypting, fno., lyfting. Se Drake, sp. 817. - 77-78
Lyptol [-tål] - 77-78, 79-80
Lyr, zool. Se Torsksläktet - 79-80
Lyra 1. Mus. - 79-80
Lyra 2. Astron. Se Lyran - 79-80
Lyra, Nicolaus de - 79-80
Lyragitarr. Se Gitarr - 79-80
Lyran, astron. - 79-80
Lyratypen, astron. - 79-80
Lyrablomma, bot., namn på Diclytra spectabilis - 79-80
Lyrboll. Se Bollspel, sp. 1020. - 79-80
Lyre. Se Ljor. - 79-80
Lyrestad - 79-80
Lyrformiga sinnesorgan, zool. Se Spindeldjur - 79-80
Lyrformigt, bot. - 79-80
Lyrfågeln, zool. Se Lyrfågelsläktet - 79-80
Lyrfågelsläktet, Menura, zool. - 79-80, 81-82
Lyriderna, astron. - 81-82
Lyrik l. Lyrisk skaldekonst - 81-82, 83-84
Lyriker, skald, som diktar lyrik (se d. o.) - 83-84
Lürmanns slaggforma, bergsv. Se Forma, sp. 847. - 83-84
Lyrofon [-fån]. Se Grammofon, sp. 105. - 83-84
Lyrskovshede (Lyrskogsheden) - 83-84
Lyrstjärten, zool. Se Lyrfågelsläktet - 83-84
Lyrsvansfågeln, zool. Se Lyrfågelsläktet - 83-84
Lyrtorsk, zool. Se Torsksläktet - 83-84
Lys, flam. Leye - 83-84
Lysaker - 83-84
Lysander, spartansk fältherre. Se Lysandros - 83-84
Lysander, Albert Teodor - 83-84, 85-86
Lysandros - 85-86
Lysargin, farm., ett preparat, väsentligen identiskt med kollargol (se d. o.) - 85-86
Lysberg, pseudonym för Charles Samuel Bovy - 85-86
Lysboj. Se Boj 1 - 85-86
Lyse, socken i Göteborgs och Bohus län - 85-86
Lyse, Norges äldsta cistercienskloster - 85-86
Lysefjorden. Se Hölefjorden - 85-86
Lysegrunden - 85-86
Lysekil - 85-86, 87-88, 89-90
Lysekils järnväg - 89-90
Lysgas - 89-90, 91-92, 93-94, 95-96, 97-98, 99-100, 101-102, 103-104, 105-106, 107-108, 109-110, 111-112
Lysgasförgiftning, toxik. - 111-112
Lysholm, Bjarne - 111-112, 113-114
Lysias - 113-114
Lysicrates. Se Lysikrates - 113-114
Lysigen, bot. Se Sekretbehållare - 113-114
Lysikrates - 113-114
Lysimachia, bot. - 113-114
Lysimachos - 113-114, 115-116
Lysimeter, hydrogr. - 115-116
Lysin, kem. - 115-116
Lysing 1. Härad och tingslag i Östergötlands län - 115-116
Lysing 2. Kontrakt i Linköpings stift - 115-116
Lysings häradsallmänning - 115-116
Lysings och Göstrings domsaga - 115-116
Lysippos - 115-116, 117-118
Lysis, grek. (eg. lösning), upphörande (af en sjukdom), med. Se Krislära - 117-118
Lyskamm. Se Monte Rosa - 117-118
Lyskander, Klaus Kristofersen - 117-118
Lyskräftor, zool., svensk benämning på kräftdjursgruppen Euphausiacea (se d. o.) - 117-118
Lyskula, artill. - 117-118
Lysmasken, zool. Se Lysmaskfamiljen - 117-118
Lysmaskfamiljen, Lampyridæ, zool. - 117-118
Lysning, jur. - 117-118, 119-120
Lysningsattest, jur. - 119-120
Lysnings- och vigselbok. Se Kyrkböcker, sp. 471. - 119-120
Lysoform, farm. - 119-120
Lysol [-sål], kem. tekm. - 119-120
Lyssa 1. Vattuskräck (se d. o) - 119-120
Lyssa 2. Zool. Se Tunga - 119-120
Lysspis. Se Eldstad, sp. 189. - 119-120
Lyssten, fys. Se Bolognesiska lysstenen - 119-120
Lyster (fr. lustre, eg. glans), ljuskrona - 119-120
Lyster (under medeltiden skrifvet Lustr och så ännu uttaladt), härad och pastorat i Nordre Bergenhus amt, Norge - 119-120
Lysterfjorden. Se Lyster, norskt härad - 119-120
Lysterfärger. Se Lyster - 119-120
Lystergarn. Se Lyster - 119-120
Lysters statssanatorium. Se Lyster, norskt härad - 119-120
Lystertyg. Se Lyster - 119-120
Lystorn, fortif. - 119-120
Lystrera (se Lyster) - 119-120
Lystringsgallerier, krigsv. - 119-120, 121-122
Lystringsknäpp. Se Centralstation, sp. 1458. - 121-122
Lystringsord, krigsv. Se Kommando, sp. 633. - 121-122
Lysved, bot. - 121-122
Lysvik - 121-122
Lysämnen. Se Belysning 2 - 121-122
Lütgendortmund - 121-122
Lyth - 121-122
Lyth, Joakim Matthiasson - 121-122
Lyth, Jakob Eberhard - 121-122
Lyth, Georg Vilhelm - 121-122
Lyth, Per Gustaf - 121-122
Lytham - 121-122
Lythraceæ, Fackelrosfamiljen, Lythracéer, bot. - 121-122
Lythracéer, bot. Se Lythraceæ - 121-122
Lythrum, bot. - 123-124
Lytiskt serum. Se Höfeber, sp. 203. - 123-124
Lütke, Fedor Petrovitj - 123-124
Lütkemann, Gabriel Timoteus - 123-124
Lütken. Se Lyttkens - 123-124
Lütken, Frederik - 123-124
Lütken, Kristian Frederik - 123-124, 125-126
Lütken, Augusta - 125-126
Lütkens, Franz - 125-126
Lütschine - 125-126
Lytta, zool. Se Meloidæ - 125-126
Lyttelton, hamnstad till Christchurch (se d. o. 2) - 125-126
Lyttelton, gammal engelsk släkt - 125-126
Lyttelton, George - 125-126
Lyttelton, George William - 125-126
Lyttelton, Sir Neville Gerald - 125-126
Lyttelton, Alfred - 125-126, 127-128
Lüttich, stad och provins. Se Liège - 127-128
Lüttichau - 127-128
Lüttichau, Tönne - 127-128
Lüttichau, Matthias - 127-128
Lüttichau, Kristian Ditlev - 127-128
Lyttkens - 127-128
Lyttkens, Ivar - 127-128
Lyttkens, Ivar Adolf - 127-128, 129-130
Lyttkens, August - 129-130
Lytton, Edward George Earle Lytton Bulwer- - 129-130, 131-132, 133-134
Lytton, Edward Robert Bulwer- - 133-134
Lyttos. Se Lyktos - 133-134
Lüttringhausen - 133-134
Lützelburg. Se Luxemburg 3 - 133-134
Lützelburger, Hans kallad Hans Frank - 133-134
Lützen - 133-134, 135-136, 137-138
Lützow, Barthold Heinrich von - 137-138
Lützow, Ludwig Adolf Wilhelm von - 137-138
Lützow, Karl Friedrich Arnold von - 137-138
Lyx - 137-138, 139-140
Lyxtåg, järnv. - 139-140
Lyxyös. Se Lyx - 139-140
Lyylikki - 139-140
Lyö - 139-140
Låckespindlar, Phalangiidæ, zool. - 139-140
Låda 1. Krigsv. Se Handeldvapen, pl. III, och Lavettage, sp. 1428. - 139-140
Låda 2. Se Gesäll och Skråväsen - 139-140
Lådmagasin, krigsv. Se Handeldvapen, sp. 1314. - 139-140
Lådskruf, krigsv. Se Handeldvapen, pl. III - 139-140
Lågadel - 139-140
Låga Tatra, Se Karpaterna, sp. 1146. - 139-140
Låga öarna. Se Paumotuöarna - 139-140
Lågblad, bot. Se Blad, sp. 617. - 139-140
Lågen, älf. Se Laagen - 139-140
Lågfjäll, geogr. Se Fjäll 1 - 139-140
Lågfrankiska. Se Frankiska - 139-140
Lågkyrklig. Se England (kyrkliga förhållanden, sp. 596) och Episkopalkyrkan, sp. 713. - 139-140
Lågland - 139-140
Låglettiska. Se Lettiska språket och litteraturen, sp. 269. - 139-140
Lågmosse, landtbr. Se Mosse - 139-140
Lågprosa, språkv. Se Högprosa - 139-140
Lågskogsskötsel, Lågskogsbruk l. Skottskogsskötsel, skogsh. - 139-140
Lågspänning, elektrot. Se Högspänning - 139-140
Lågspänningsanläggningar. Se Elektriska anläggningar, sp. 233. - 139-140
Lågstöt (i bajonettfäktning). Se Fäktkonst, sp. 217. - 139-140
Lågt böj af och Lågt böj in. Se Fäktkonst, sp. 215. - 139-140
Lågton. Se Grav 1 och Högton - 139-140
Lågtryck, mek. Se Ångmaskin - 139-140
Lågt vatten 1. - 139-140
Lågt vatten 2. - 139-140
Lågtyska. Se Plattyska - 139-140
Lågvatten. Se Lågt vatten 2 - 139-140
Låhkek, lapska. Se Ackja - 139-140
Låjtavare - 139-140
Låkarp, socken. Se Lockarp - 139-140
Låla, Låra - 139-140
Låland, ö. Se Lolland - 139-140
Låle, Peder. Se Laale - 139-140
Lån, jur. - 139-140, 141-142
Lång (Long) - 141-142
Långa, Molva vulgaris, zool. - 141-142
Långa fältet, artill. Se Kanon, sp. 779, och Kanonport, sp. 795. - 141-142
Långa murarna. Se Aten, sp. 317-318, och Grekland, sp. 242. - 141-142
Långa papper, hand. Se Korta papper - 141-142
Långa parlamentet - 141-142
Långa recessen. Se Hamburg, sp. 1204. - 141-142
Långared - 141-142
Långaryd - 141-142
Långaröd - 141-142
Långasjö - 141-142
Långa växlar, hand. Se Korta papper. - 141-142
Långbanit Flink, miner. - 141-142
Långbans gruffält - 141-142, 143-144
Långbanshyttan - 143-144
Långbarnet, zool. Se Slemfiskar - 143-144
Långbarnsläktet, Lumpenus Reinh., zool. Se slemfiskar - 143-144
Långbenflugor l. Styltflugor, Dolichopodidæ, zool. - 143-144
Långboll. Se Bollspel, sp. 1018. - 143-144
Långborg, sjöv. Se Borg, sp. 1162. - 143-144
Långbro sjukhus - 143-144
Långdalen - 143-144, 145-146
Långdans. Se Dans, sp. 1316 och 1325 samt fig. 6. - 145-146
Långdös, arkeol. Se Dös 1 - 145-146
Långebroskansen, vid Kristianstad. Se Stenskansen - 145-146
Långed - 145-146
Långedrag - 145-146
Långe Herman - 145-146
Långe Jan - 145-146
Långelanda - 145-146
Långemåla - 145-146
Långesläktet, zool. Se Långa - 145-146
Långfredag - 145-146
Långgren, bot. Se Dvärggren - 145-146
Långhalsar, zool. Se Lepas - 145-146
Långhalsen - 145-146
Långhand, binamn på Artaxerxes I (se d. o.) - 145-146
Långheden - 145-146
Långholmen - 145-146, 147-148
Långhornad boskap - 147-148
Långghorningarm Cerambycidæ l. Longicorna - 147-148
Långhufvad. Se Dolikocefal, Hufvudskål, sp. 1230, och Hästen, sp. 179 - 147-148
Långhundra - 147-148
Långhus, Skepp l. Långskepp - 147-148, 149-150
Långhåriga lapphunden, zool. Se Hunden, sp. 1314. - 149-150
Långhårig vindthund, zool. Se Hunden, sp. 1313. - 149-150
Långkummin, bot., detsamma som spiskummin. Se Cuminum. - 149-150
Långkyrka, bygnk. - 149-150
Långlask, skpsb. Se Lask - 149-150
Långlinje, metr. - 149-150
Långlöt - 149-150
Långmjölk. Se Mjölk - 149-150
Långmärken, sjöv. Se Öfverensmärken - 149-150
Långnäbbssläktet l. Rödspofsläktet, Limosa, zool. - 149-150
Långpannade oxen, zool. Se Nötkreaturet - 149-150
Långpeppar, bot. Se Piper, bot. - 149-150
Långref. Se Fiskredskap, sp. 448. - 149-150
Långrem, krigsv. Se Koppel, sp. 998. - 149-150
Långrofva, bot., namn på Bunias orientalis - 149-150
Långsalning, sjöv. - 149-150
Långsele - 149-150
Långselsforsen - 149-150
Långserud - 149-150
Långshyttan, järnverk. Se Kloster 3 - 149-150
Lång sikt, hand. Se Växel - 149-150
Långskallig. Se Dolikocefal och Hufvudskål, sp. 1230. - 149-150
Långskepp 1. Bygnk. Se Långhus - 149-150
Långskepp 2. Sjöv. - 149-150, 151-152
Långskepps 1. - 151-152
Långskepps 2. - 151-152
Långskeppsmetacentrum, skpsb. Se Metacentrum - 151-152
Långskeppsskott, skpsb. Se Skott - 151-152
Långskeppsspant, skpsb. - 151-152
Långskott, bot. Se Skottbyggnad - 151-152
Långsplits, sjöv. Se Splits - 151-152
Långspännare, skpsb. - 151-152
Långström, Peter. Se Longström - 151-152
Långsvan och Långvattnet - 151-152
Långsvansade får - 151-152
Långsvärd. Se Longström - 151-152
Långsynthet. Se Presbyopi - 151-152
Långsån. Se Indalsälfven, sp. 467. - 151-152
Långtidslampa, elektrot. Se Båglampa, sp. 805. - 151-152
Långtora - 151-152
Långulliga får - 151-152
Långvattnet. Se Långsvan - 151-152
Långvingade simfåglar, Longipennes, zool. - 151-152
Långvingnattskärrsläktet, zool. Se Natttskärrorna - 151-152
Långå skans - 151-152
Långö - 151-152
Långörade flädermusen, zool. Se Flädermöss - 151-152
Långöre kapell. Se Kapelludden - 151-152
Långörn, befästning. Se Sveaborg - 151-152
Långö skans - 151-152
Lånke, bot. - 151-152
Lånkesärf, bot. - 151-152
Lånord. Se Främmande ord - 151-152
Lår, anat. - 151-152, 153-154
Låra. Se Låla - 153-154
Lårben, anat. Se Lår - 153-154
Lårbensbrott, kir. - 153-154
Lårbenshufvudet, anat. Se Lår - 153-154
Lårding, sjöv. Se Sjömansgarn - 153-154
Låring, skpsb. - 153-154
Låringsbåtar, sjöv. - 153-154
Låringssjö, sjöv. - 153-154
Låringsvind, sjöv. - 153-154
Låringsvis, sjöv. - 153-154
Lårvecket, anat. Se Ljumske - 153-154
Lås, zool. - 153-154
Lås 1. Mek. - 153-154, 155-156, 157-158, 159-160, 161-162
Lås 2. - 161-162
Lås 3. Bygnk. Se Fog, sp. 709 o. fig. 9 däri. - 161-162
Lås 4. Linlås, tekn. - 161-162
Lås 5. Om remlås se Rem - 161-162
Lås 6. Om vattenlås se Kloak, sp. 308, och Klosett - 161-162
Låsband, zool. Se Lås - 161-162
Låsgrop, zool. Se Lås - 161-162
Låsgräsfamiljen, bot. Se Ophioglossales - 161-162
Låskloss, skpsb. Se Däck - 161-162
Låspulka. Se Ackja - 161-162
Låsrand, zool. Se Lås - 161-162
Låssen, insjö i Härjedalen, genomfluten af Ljusnan (se d. o.) - 161-162
Låstad - 161-162
Låstbom, August Teodor - 163-164
Låt, äfven Folklåt, mus. - 163-164
Låta gå, sjöv. - 163-164
Låta gå ankaret, sjöv. Se Ankra - 163-164
Låtpipa, mus. - 163-164
Låtsadt anfall, detsamma som fint (se d. o. och Fäktkonst, sp. 215) - 163-164
Låvenit Brögger, miner. - 163-164
Lä l. Le, nord. myt. - 163-164
Lä, sjöv. - 163-164
Läbard - 163-164
Läby - 163-164
Läby vad. Se Läby - 163-164
Läckage, sjöv. - 163-164
Läckra riskan, bot. Se Lactarius - 163-164
Läckra rörsoppen, bot., namn på Boletus edulis - 163-164
Läckö 1. Kungsgård - 163-164, 165-166
Läckö 2. Grefskap - 165-166
Läder - 165-166, 167-168, 169-170, 171-172, 173-174
Läderbagge, zool. Se Guldbaggar - 173-174
Läderfil, mek. tekn. Se Fil, sp. 190 - 173-174
Läderhud. Se Hud - 173-174
Läderintarsia. Se Intarsia. - 173-174
Läderkanon. Se Kanon, sp. 783. - 173-174
Läderkarpen, zool. Se Karpsläktet. - 173-174
Läderkork, bot. Se Kork. - 173-174
Läderlapp - 173-174
Läderlöpare, zool. Se Jordlöparsläktet. - 173-174
Lädermjöl, landtbr. - 173-174
Lädermosaik - 173-174
Lädermynt - 173-174
Läderpapper. Se Papper. - 173-174
Läderplastik - 173-174
Lädersköldpadda, Dermatochelys s. Sphargis coriacea, zool. Se Sköldpaddor. - 173-174
Lädertapeter. Se Tapeter. - 173-174
Läffler, Leopold Fredrik (Frits) Alexander. Se Leffler 6 (sp. 20). - 173-174
Läge, mus. - 173-174, 175-176
Lägenhet, kam. - 175-176
Lägenhetsarrende, jur. Se Legoaftal, sp. 53. - 175-176
Lägenhetsstreck - 175-176
Läger, krigsv. - 175-176
Lägerarbeten, krigsv. - 175-176
Lägerfästning. Se Befästläger och Fästning, sp. 311, samt Befästningskonst, sp. 1200. - 175-176
Lägerhydda, krigsv. - 175-176, 177-178
Lägermästare, krigsv. Se Fortifikationen, sp. 927. - 177-178
Lägersmål, jur. - 177-178
Lägervakt, krigsv. - 177-178
Lägervall, sjöv. Se Vall. - 177-178
Lägesenergi, fys. Se Energi. - 177-178
Lägg. 1. Anat. - 177-178
Lägg. 2. Sjöv. Se Ankare 1 (a) och Knä 2. - 177-178
Lägg. 3. - 177-178
Lägga bi, sjöv. Se Bi. - 177-178
Lägga om bord, sjöv. - 177-178
Lägga till spels, sjöv. - 177-178
Lägga upp bidevind, sjöv. Se Bidevind. - 177-178
Lägnum, socken. Se Längnum. - 177-178
Lägra, jur. - 177-178
Lægran skans - 177-178
Lägre allmänna läroverk. Se Lärdomsskola. - 177-178
Lägre elementarläroverk. Se Lärdomsskola. - 177-178
Lähme, ty. Se Föl-lamhet. - 177-178
Läkarbetyg. Se Läkarintyg. - 177-178
Läkarbok (Läkebok) - 177-178, 179-180
Läkardistrikt - 179-180
Läkarförening (Läkareförning). Se Läkarsällskap. - 179-180
Läkarintyg, Friskbetyg, Sjukbetyg - 179-180
Läkarsällskap (Läkaresällskap) - 179-180
Läkealun, bot., farm. Se Erythræa. - 179-180
Läkeblad, bot. Se Plantago. - 179-180
Läkebok. Se Läkarbok. - 179-180
Läkemedel (lat. medicame'ntum, reme'dium, grek. fa'rmakon) - 179-180, 181-182
Läkkött, patol. Se Bensår. - 181-182
Läkt, skogsv. Se Trä. - 181-182
Läm, jaktv. Se Giller. - 181-182
Läma, släktnamn - 181-182
Lämmelsläktet, Myodes s. Lemmus, zool. - 181-182, 183-184
Lämming, zool. Se Lämmelsläktet. - 183-184
Lämneå, åkerbrukskoloni. Se Föreningen till det godas befrämjande. - 183-184
Lämugilder, fsv. (af læma, slå, krossa). Se Björn, sp. 574. - 183-184
Lämånar, sjöv. Se Vigflekar. - 183-184
Län. 1. (Förläning, Donation), lat. - 183-184
Län. 2. - 183-184, 185-186
Länd (lat. lumbus). 1. Anat. - 185-186
Länd 2. Veter. - 185-186
Ländkota. Se Kota. - 185-186
Ländler (ty., af Landel, ett namn på Österrike ofvanför Enns), ''tyrolienne'' - 185-186
Länegränsesynerätt, jur. - 187-188
Länfall. Se Länsväsen, sp. 198. - 187-188
Länga (holl. leng), sjöv. - 187-188
Längbro, socken i Örebro län, Örebro härad. - 187-188
Längd. 1. Astron. (Längd, Longitud, förk. l g d) - 187-188
Längd. 2. Fonet. Se Kvantitet 3. - 187-188
Längd. 3. Skpsb. Om mätning af ett fartygs längd se Hufvuddimensioner. - 187-188
Längd-bredd-index. Se Hufvudskål, sp. 1230. - 187-188
Längdgördel, bygnk. Se Gördelbåge. - 187-188
Längdhinder, sportt. Se Hinder. - 187-188
Längdhopp, idrottst. - 187-188
Längd-höjd-index. Se Hufvudskål, sp. 1230. - 187-188
Längdmått - 187-188
Längdspridning, artill. Se Spridning. - 189-190
Längelmäki, socken af Jämsä härad och domsaga, Tavastehus län, Finland. - 189-190
Längelmäenvesi. Se Kumo 1. - 189-190
Länghem, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. - 189-190
Längjum 1. Socken i Skaraborgs län, Laske härad. - 189-190
Längjum 2. Socknen Längnum i Viste härad har ock stundom benämnts Längjum. - 189-190
Längmanska testamentsfonden - 189-190
Längnum, socken i Skaraborgs län, Viste härad, 789 har. - 189-190
Längsladugård, landtbr. Se Ladugård, sp. 776. - 189-190
Längsloge, landtbr. Se Loge, sp. 974. - 189-190
Länk, Länkkedja. Se Kätting, sp. 599. - 189-190
Länkharf, landtbr. Se Harf. - 189-190
Länkkoppling. Se Cardan-länk. - 189-190
Länklokomotiv. Se Lokomotiv, sp. 1019. - 189-190
Länkpolygon, mek. Se Linpolygon. - 189-190
Länkstång - 189-190
Länna. 1. Socken i Stockholms län, Frötuna och Länna skeppslag. - 189-190
Länna. 2. Socken i Södermanlands län, Åkers härad. - 189-190
Länna-Norrtälje järnväg. Se Stockholm-Roslagens järnvägar. - 189-190
Lännetär (fi., ''Västerns dotter'') - 189-190
Lännäs. 1. Socken i Örebro län, Askers härad. - 189-190
Lännäs. 2. Socknar i Västernorrlands län. Se Ytterlännäs och Öfverlännäs. - 189-190
Läns, sjöv. - 189-190
Länsa. 1. Sjöv. - 189-190
Länsa. 2. Träv. - 189-190, 191-192
Länsagronom - 191-192
Länsa för topp och tackel. Se Länsa. - 191-192
Länsanordningar, skpsb. - 191-192
Länsbaron (da. lensbaron) l. Friherre - 191-192
Länsbokhållare, förv. - 191-192
Länsbrunn, skpsb. - 191-192
Länscellfängelse. Se Fängelse, sp. 246--249. - 191-192
Länsed. Se Länsväsen, sp. 198. - 191-192
Länsenspännare, detsamma som enspännare (se d.o.). - 191-192
Länsfängelse. Se Fångvård, sp. 193, och Fängelse, sp. 246. - 191-192
Länsförhållande. Se Länsväsen. - 191-192
Länsgrefve (da. lensgreve) - 191-192, 193-194
Länsherre - 193-194
Länskungörelser, förv. - 193-194
Länslasarett. Se Lasarett. - 193-194
Länsman. 1. (Fsv. lænsmaÞer, lænsman) - 193-194
Länsman. 2. Lägre landsstatstjänsteman. Se Kronolänsman. - 193-194
Länsman. 3. Polisman vid järnvägsbyggnadsföretag. Se Järnvägslänsman. - 193-194
Länsman. 4. Detsamma som läntagare, vasall. Se Länsväsen. - 193-194
Länsman. 5. Om de norske lendermänden l. länsmännen se Herse. - 193-194
Länsmansexamen - 193-194
Länsnotarie, förv. - 193-194
Länsrörsystem, skpsb. Se Länsanordningar. - 193-194
Länsstat - 193-194
Länsstyrelse, förv., benämningen på den högsta civila myndigheten i ett län, Kunglig majestäts befallningshafvande (se d. o.). - 193-194
Länsträdgårdsmästare, trädg. - 193-194
Länsveterinär. Se Veterinär. - 193-194
Länsväsen - 193-194, 195-196, 197-198, 199-200, 201-202, 203-204, 205-206, 207-208, 209-210
Läntagare. Se Länsväsen. - 209-210
Läplantering, trädg. - 209-210
Läpp (lat. la'bium). 1. Anat. - 209-210
Läpp. 2. Bot. Se Jungfru Marie hand och Labiatæ. - 209-210
Läpp. 3. Mus. Se Labium. - 209-210
Läpp. 4. Sjöv. - 209-210
Läppbjörnen, Ursus labiatus, zool., annat namn på jonglörbjörnen (se Björn, sp. 573). - 209-210
Läppblomfamiljen, bot., namn på fam. Labiatæ. - 209-210
Läppceller l. Slutceller, bot. Se Klyföppningar, sp. 362. - 209-210
Läppfiskar, zool. Se Bergfiskar. - 209-210
Läppkankroïd, med. Se Kräfta, sp. 143. - 209-210
Läppkontakt, fonet. Se Kontaktsläge, sp. 895. - 209-210
Läppkräfta, med. Se Kräfta, sp. 142. - 209-210
Läppljud. Se Labialer. - 209-210
Lärad (fnod. Læráðr), nord. myt. - 209-210
Lärare. Se Suppl. - 209-210
Lärarinna - 209-210
Lärarinnehem - 211-212
Lärarinnemöten. Se Lärarmöten. - 211-212
Lärarinneseminarium. Se Folkskollärarseminarium och Högre lärarseminarium. - 211-212
Lärarinnornas pensionsanstalt - 211-212
Lärarinnornas pensionsförening, Svenska - 211-212
Lärarkandidat. Se Profår. - 211-212
Lärarmöten - 211-212, 213-214
Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa - 213-214, 215-216
Lärarprof. Se Undervisningsprof. - 215-216
Lärarråd - 215-216
Lärarseminarium. Se Folkskollärarseminarium. - 215-216
Lärbro, socken i Gottlands län, Gottlands norra härad. - 215-216
Lærdal, härad i Inre Sogn, Nordre Bergenhus amt, Norge. - 215-216
Lærdalselv. Se Lærdal. - 215-216
Lærdalsfjorden. Se Lærdal. - 215-216
Lærdalsören, fiskeläge. Se Lærdal. - 215-216
Lärda samfund. Se Akademi. - 215-216
Lärda tidningar - 215-216
Lärdomsgrad. Se Grad 7. - 215-216
Lärdomshistoria - 215-216
Lärdomsskola (Lärd skola) - 215-216, 217-218
Lärd skola. Se Lärdomsskola. - 217-218
Lærdölerne - 217-218
Lærerhöjskole, Statens (da., Statens lärarhögskola) - 217-218
Lärft - 217-218
Lärje skans - 217-218
Lärjungar. 1. Jesu lärjungar. Se Apostel. - 217-218
Lärjungar. 2. (Eng. disciples of Christ) Campbelliter, baptistsekt. Se Campbell, A., sp. 1053. - 217-218
Lärjungebibliotek - 217-218, 219-220
Lärk, bot. Se Larix. - 219-220
Lärka, zool. Se Lärkor. - 219-220
Lärkesholm - 219-220
Lärkfalken, zool. Se Falksläktet. - 219-220
Lärkfåglar, zool. Se Lärkor. - 219-220
Lärkgran, detsamma som lärkträd. Se Larix. - 219-220
Lärkonstapel. Se Konstapel. - 219-220
Lärkor l. Lärkfåglar, Alaudidæ, zool. - 219-220, 221-222
Lärksläktet, zool. Se Lärkor. - 221-222
Lärkstaden, bygnk. - 221-222
Lärksvamp, bot., farm. Se Polyporus. - 221-222
Lärkträd, bot. Se Larix. - 221-222
Lärkträdsbarrlusen, zool. Se Granbarrlusen. - 221-222
Lärling - 221-222, 223-224
Lärlingshem. Se Lärling. - 223-224
Lärlingskontrakt. Se Lärling. - 223-224
Lärlingslag. Se Lärling. - 223-224
Lärlingsväsen. Se Lärling. - 223-224
Lärobref. Se Gesäll, sp. 1076. - 223-224
Lärodikt l. Dida'ktisk poesi, estet. - 223-224
Lärofader - 223-224
Läroverk, Allmänna. Se Skolväsen. - 223-224
Läroverksbyrån - 223-224
Läroverkshus i Sverige. - 223-224, 225-226, 227-228, 229-230
Läroverkskollegium, Skolkollegium l. endast Kollegium - 229-230
Läroverksläkare. Se Skolläkare. - 229-230
Läroverksråd - 229-230
Läroverksöfverstyrelsen, i dagligt tal benämning på Öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk (se d. o.). - 229-230
Lärpojke. Se Gesäll, sp. 1076, och Lärling. - 229-230
Lærum, Gustav - 229-230
Läsare, kyrkohist. - 229-230, 231-232
Läsdrama - 231-232
Läsemetoden. Se Ljudmetoden. - 231-232
Läseri. Se Läsare. - 231-232
Läsestuga - 231-232
Läsförhör, detsamma som husförhör (se d. o.). - 231-232
Läsida. 1. Sjöv. - 231-232
Läsida. 2. Geol. - 231-232
Läska - 231-232
Läskbalja l. Luntbalja (se Lunta), sjöv. - 233-234
Läskskott. Se Läska. - 233-234
Läskstång. Se Laddstock. - 233-234
Läsning, polit. Se Bill, Bordläggning och Lagförslag. - 233-234
Läsning för folket, kvartalsskrift - 233-234
Läsning för svenska folket. Se Läsning för folket. - 233-234
Läsning i blandade ämnen, en tidskrift - 233-234
Läs- och skrifkunnighet, statist. Se Analfabeter. - 233-234
Läsordning, Arbetsordning l. Schema, pedag. - 233-234
Läspning, Läspande - 233-234
Läss (ty. gelse, plockning) l. Kryss, text. - 233-234, 235-236
Lässband, text. Se Läss. - 235-236
Lässkäppar, text. Se Läss. - 235-236
Lässpinnar, text. Se Läss. - 235-236
Læssöe, Verner Hans Frederik Abrahamson, dansk krigare - 235-236
Läst (fnisl. lest, fsv. læst). 1. Ett redan i Sveriges medeltid användt mått - 235-236
Läst 2. En viktenhet, som förr begagnades vid skeppsmätning - 235-236
Lästringe, socken i Södermanlands län, Rönö härad. - 235-236
Läsår - 235-236, 237-238
Læsö (fnod. Hlesey, hafsguden Læs l. Hlers ö), dansk ö i Kattegatt - 237-238
Læsö-Rende. Se Læsö. - 237-238
Lätta, sjöv. 1. Lyfta ett från ett fartyg fälldt ankare från bottnen. - 237-238
Lätta 2. Minska trycket - 237-238
Lätta 3. Skingras - 237-238
Lätta dragonerna. Se Lifgardet till häst. - 237-238
Lätta fregatter, skpsb. Se Fregatt. - 237-238
Lätta galären (it. galéa sottile), skpsb. Se Galär, sp. 679. - 237-238
Lätta metaller, kem. - 237-238
Lätt ankare! Se Lätta 1. - 237-238
Lätta (artilleri-)pjäser. Se Artilleri. Suppl. - 237-238
Lätta på rodret! Se Lätta 2. - 237-238
Lätta tjänsten, krigsv. Se Lätta trupper. - 237-238
Lätta trupper, krigsv. - 237-238
Lätt bidevind, sjöv. Se Bidevind. - 237-238
Lättklöfvar, zool. - 237-238
Lätt lera, geol. Se Jordarter, sp. 114. - 237-238
Lättmatros, sjöv., yngre sjöman ombord å handelsfartyg. Jfr Halfbefaren och Jungman. - 237-238
Lätöseno, biflod till Muonio älf i Finland. - 237-238
Läuger, Max, tysk arkitekt och konstindustrialist - 237-238
Löbau. 1. (L. in Westpreussen, po. Lubawa) - 237-238
Löbau. 2. (L. in Sachsen, vend. Lubij) - 237-238
Löbell (Loebell), Johann Wilhelm, tysk historieskrifvare - 237-238
Löbenicht, stadsdel. Se Königsberg. - 237-238
Löberg, Timandus Jonas, norsk läkare - 237-238, 239-240
Löberöd. 1. Gods i Hammarlunda socken, Malmöhus län - 239-240
Löberöd. 2. Municipalsamhälle - 239-240
Löchen, Arne, norsk filosof - 239-240
Löchen, Einar, den föregåendes tvillingbroder, norsk jurist - 239-240
Löcknitz - 239-240
Löcse. Se Leutschau. - 239-240
Löddeköpinge (Lyddeköpinge), socken i Malmöhus län, Harjagers härad. - 239-240
Löddeån. Se Käflingeån. - 239-240
Löderup, socken I Kristianstads län, Ingelstads härad. - 241-242
Lödig och Lödighet. Se Lod 2 och Mark. - 241-242
Löding, nord. myt., en boja, hvarmed man sökte fängsla Fenresulfven (se d. o.). - 241-242
Lödingen, härad och pastorat i Nordlands amt, Norge - 241-242
Lödkolf, Lödlampa, Lödmedel, tekn. Se Lödning. - 241-242
Lödning, tekn. - 241-242
Lödpulver, tekn. Se Lödning. - 241-242
Lödra, sjöv. - 241-242